Hoppa till huvudinnehåll

Hur många chanser ska en lärare få?

Juridik Rektor efter rektor har bedömt att läraren är olämplig för yrket. Ändå har hen fått behålla legitimationen och kunnat gå från anställning till anställning.

Per Hagström

per.hagstrom@lararforbundet.se

Publicerad: 2018-10-05 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:37

Läraren som vi ska följa i den här artikeln tog examen i början på 2010-talet och har sedan dess jobbat på åtminstone sju olika skolor. Hen har inte blivit långvarig på någon av dem. Konflikter med elever, föräldrar och skolledning har lett till att läraren har blivit utköpt, uppsagd eller slutat på egen begäran.

Lärarens första fem rektorer har i efterhand beskrivit hen som olämplig för yrket, vilket framgår av intervjuer som Skolinspektionen har gjort. En av dem är Truls Katzler som var rektor på en grundskola där läraren jobbade.

– Det var rätt uppenbart att den här personen inte var stabil eller mogen nog att ha med elever att göra. Hens största akilleshäl var själva anknytningen till eleverna. Hen hade helt omöjligt att skapa någon vettig relation till dem.

Ändå skrev du ett intyg till Skolverket om att läraren under sin introduktionsperiod hade visat sig lämplig  att bedriva undervisning. Hur går det ihop?

– Grejen var ju den att även om jag inte tyckte att läraren var helt hundra som person hade hen inte uppvisat någonting som jag kunde ta på och säga att på grund av det här ska hen inte vara lärare. Man kan ju också tänka att det är en ung person som är helt nyexaminerad och att det kommer med tiden.

Det var en jäkla rävsax. Jag hade att välja mellan tre helt out­bildade sökande och så denna person som var legitimerad.

Men läraren fick inte förlängd anställning på Truls Katzlers skola och sökte sig i stället vidare till ett jobb i ­Malmö. Där blev problemen mer påtagliga. Läraren blev anmäld till Skolinspektionen för att ha knuffat en elev i ­pulkabacken och i den efterföljande utredningen kom det fram uppgifter om att hen hade kallat elever för ”ruttna blommar och skit”, svurit under lektionerna och bett elever ”hålla käften”. Det fanns också vittnesmål om att hen hade slagit sönder ett plaströr och kastat det mot en elev.

Rektorn Rickard Ohlquist medger att bakgrundskollen brast när läraren anställdes. Bland annat togs inga referenser från lärarens två tidigare skolor.

– Det här hände under de sista skälvande dagarna före sommarsemestern och vi kunde inte få tag på lärarens referenser. Hade läraren jobbat i ­Malmö stad tidigare hade det inte klickat men det kan vara svårt när någon byter kommun.

Rickard Ohlquist säger att skolan satte in en rad åtgärder för att stödja läraren men att det inte blev bättre. Till slut köpte man ut vederbörande från anställningen.

Inte långt senare upprepade sig historien när läraren sökte jobb i en ny kommun hos en annan rektor i desperat behov av personal. Per Ola Olsson beskriver sitt beslut att anställa läraren som en kalkylerad risk.

– Jag hade nyanställt en annan lärare i ämnet precis före sommaren. Men hon hörde av sig i sista minuten och sade att hon hade hittat ett fräckare jobb någon annanstans.

Där stod Per Ola Olsson inför terminsstarten och behövde en snabb lösning på problemet.

– Det var en jäkla rävsax. Jag hade att välja mellan tre helt outbildade sökande och så denna person som var legitimerad.

Du tog inga referenser innan du anställde den här läraren?

– Nej, hen var öppen med att hen hade hamnat i en konflikt på sin tidigare skola och jag kunde nästan räkna ut hur referensen skulle se ut. Och man vet aldrig. En lärare som har fungerat dåligt på en skola kan växa och bli bra i en annan miljö.

Men det blev inte så. Per Ola Olsson sade upp läraren bara ett par månader senare efter klagomål från elever och vårdnadshavare.

– Vi satte in kompetens­höjande åtgärder, vi gav stöd, men den här lärarens grundläggande inställning var att ingen skulle tala om för hen hur hen skulle göra saker och ting, säger Per Ola Olsson.

Flera av rektorerna som Chef & Ledarskap har talat med lyfter samma frågor. Hur kunde läraren över huvud taget få en lärar­examen? Hur klarade hen utbildningens verksamhetsförlagda delar?

Det är ett väldigt stort steg att ta ifrån någon legitimationen. I praktiken är det ett yrkesförbud och det gör att vi ställer mycket höga krav på utredningen.

Chef & Ledarskap har begärt ut dokumentation från högskolan där läraren tog sin examen. Den visar att läraren först blev underkänd och fick avbryta sin långa vfu. Motiveringen finns att läsa i den ansvariga metodiklärarens anteckningar. Där står det att läraren ”Har svårt att ta till sig handledningen under perioden. Hamnar i onödiga konflikter med eleverna” och har ”negativ ledarstil i klassrummet”. Det står också att läraren har ”svårt att vinna elevernas intresse” och ställer frågor för att ”sätta dit elever och inte för att hjälpa”.

Trots de allvarliga anmärkningarna blev läraren godkänd när hen gick om vfu-kursen. Lars Andersson, utbildningschef för den aktuella lärarutbildningen, påpekar att en blivande lärares svagheter inte alltid visar sig under en vfu.

Men i det här fallet uppfattade er metodiklärare att den här personen hade stora problem. Hur kunde hen bli godkänd ändå?

– Jag kan inte kommentera just det här fallet men när den typen av kritik kommer fram så får studenten ytterligare utbildning i hur man kan ta sig an ett klassrum. Sen får man en ny chans och då ska man visa att man har tagit till sig de här sakerna för att bli godkänd.

Hur kommer det sig att ni gjorde en helt annan bedömning av lärarens lämplighet än de rektorer som sedan hade personen anställd på sina skolor?

– Det kan hända saker i en människas liv bara en månad efter att de har gått ut utbildningen. Vi kan bara stå upp för att våra studenter är skickade att klara av jobbet när de tar examen, säger utbildningschefen Lars Andersson.

En lärare som har visat sig grovt oskicklig i sin yrkes­utövning kan få legitimationen återkallad. Och 2017 ansåg Skolinspektionen att man hade samlat på sig tillräckligt mycket material om läraren för att väcka frågan om en återkallelse vid Lärarnas ansvarsnämnd. Men nämnden stannade vid att varna läraren. Det var klarlagt att läraren hade haft ett beteende som var olämpligt och saknat förmåga att agera professionellt, ansåg nämnden. Men för att en lärare ska anses grovt oskicklig krävs att bristerna i yrkesutövningen har fortsatt upprepade gånger efter att huvudmannen har påtalat problemen och dess­utom vidtagit åtgärder för att förbättra situationen. Nämnden tyckte inte att dokumentationen i ärendet styrkte det.

Enligt nämndens ordförande Lars Dirke kokar det ner till en rättssäkerhetsfråga.

– Det är ett väldigt stort steg att ta ifrån någon legitimationen. I praktiken är det ett yrkesförbud och det gör att vi ställer väldigt höga krav på utredningen.

Det betyder inte att nämnden säger att läraren är lämplig eller skicklig, poängterar han.

– Det vi säger är att utredningen som den såg ut då inte var tillräcklig för att ta ifrån läraren legitimationen.

Nämnden tog också upp att rektorerna som uttalade sig kritiskt om läraren inte själva hade gjort någon anmälan till Skolinspektionen för att få hens legitimation återkallad. Ja, varför gjorde de inte det? Rektor Per Ola Olsson är osäker på vilket ansvar han har för att anmäla lärare som inte håller måttet.

– Om det är fråga om våld eller sexuella närmanden mot elever är det uppenbart att en anmälan ska göras. Men i det här fallet handlade det mer om ett generellt olämpligt upp­trädande och då vet jag inte vad som gäller.

En knapp månad efter ansvarsnämndens beslut fick läraren ett nytt jobb på en låg- och mellanstadieskola i en ny kommun. Inte heller den skolan kollade vad lärarens tidigare arbetsgivare hade att säga. Den dåvarande rektorn, Peter Bengtsson, förklarar det med att läraren gjorde ett gott intryck under anställningsintervjun och själv var öppen med att hen hade ett ärende hos ansvarsnämnden. Peter Bengtsson ville ge läraren en chans ”men det gick väl så där”, som han uttrycker det.

Läraren jobbade bara ett läsår på skolan men i personalakten finns en diger lista av incidenter, bland annat vittnesmål från elever och vårdnadshavare om kaosartade lektioner och kränkningar. Några månader in i anställningen fick läraren en skriftlig varning av arbetsgivaren för ”bristande bemötande och förhållningssätt gentemot elever”. Till skillnad från tidigare rektorer anmälde Peter Bengtsson läraren till Skolinspektionen. I samma veva slutade läraren på egen begäran.

Men det tog inte lång tid innan hen gjorde come back. Så sent som denna höst fick hen ett nytt lärarjobb i en ny kommun. Rektorn på den nya skolan tog inte kontakt med Peter Bengtsson innan hon anställde läraren.

Socialt arbete ersatte vakter

Det första Mimmi Sandberg gjorde som rektor var att anlita säkerhetsvakter. I dag är läget annorlunda. Årbyskolan i Eskilstuna närmar sig målet – en anda av mod och tillit.

Stanna eller dra?

Många skolledare byter numera tjänst efter bara ett par år. Varför flyttar de och vad är det de söker? Och hur känns det att sluta?

Pionjären på komvux

Rektor Achilles French har infört elevhälsa på komvux i Södertälje. Den ska hjälpa elever och lärare att fokusera på undervisningen.

Bättre elevhälsa växer sakta fram

Rektorerna tar ett större ansvar för elevhälsan än förr, men vägen till en hälsofrämjande elevhälsa verkar lång. En del rektorer ser uppgiften som omöjlig, konstaterar forskare.

Hämtar fler