Skolförbättring per bok

Vad krävs av en skolledare som vill åstadkomma förändringsarbete som verkligen leder till konkreta förbättringar – och inte bara till mer förändring?

Allt fler forskare pekar på betydelsen av att förstå sammanhanget för att kunna förändra verksamhet till det bättre.

Jaana Nehez bok Rektorers utvecklingsarbete (april, 2019), pekar på olika omständigheter som begränsar och möjliggör utvecklingspraktiker.

”Vi måste planera utvecklingsprocesser dynamiskt, snarare än rationellt. Det handlar om att förstå och analysera det sammanhang man befinner sig i, men även om att kunna läsa signaler i vilken riktning processen rör sig och justera därefter. Man måste även kunna tyda varningssignaler”.

En varningssignal kan vara att folk börjar bete sig till synes irrationellt. Exempelvis försökte rektorerna i Nehez studie ge sken av framgång, när de upplevde att förändringen inte alls gick som planerat.

”Det kan tyckas underligt men för den rektor som känner sig pressad att leverera resultat är det ett rationellt beteende”, påpekar Nehez.

I sin bok Förbättring i en förändringstrött skola (januari, 2019) argumenterar Viviane Robinson att verklig förbättring kräver att man förstår de övertygelser, värderingar och materiella förutsättningar som upprätthåller nuvarande arbetssätt.

I en bok av Anette Forssten Seiser, Skolförbättring med vetenskaplig grund (maj, 2019) konstateras att det inte finns några enkla recept för ett lyckat förbättringsarbete. Istället handlar det om att lära genom att systematiskt undersöka och pröva olika praktiska dilemman.