Tillbaka där hon började
Teman Det första jobbet var som 19-årig vårdare på Kristinaskolans elevhem. Nu är hennes jobb att utveckla elevboendet för hela landets specialskolor så att det är likvärdigt och håller högsta kvalitet.
Ulrika Fjällborg
chefochledarskap@lararforbundet.se
Publicerad: 2019-05-23 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:37
Närmast kommer hon från en biträdande rektorstjänst på Härnösands folkhögskola till jobbet som verksamhetsutvecklare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den röda tråden i hennes karriär är lärande för hörsel- och synnedsatta personer. Christina Gärdins karriär kan beskrivas som specialisten som zoomade ut och blev skolledare, för att åter zooma in till nationell utvecklare för sina egna hjärtefrågor.
I botten är hon fritidspedagog och specialpedagog. Samt teckenspråkstolk, vilket hon har stor nytta av eftersom hon jobbat hela sitt liv i det sammanhanget, även om hon inte längre har det som profession.
– Jag trivdes jättebra som biträdande rektor, men det blev inte så mycket tid för utveckling.
Det var arbetet med hörsel- och synnedsättningar som förde Christina Gärdin till Härnösands folkhögskola. Hon började där som projektledare för EU-projekt 2001, blev kvar som utvecklingsledare och genom olika omorganisationer biträdande rektor 2005.
– Man är nära verksamheten, som en mittemellan-person, säger hon.
Då var en del av folkhögskolan starkt inriktad på teckenspråk och synnedsättningar. Som biträdande rektor hade hon bland annat ansvaret för tolkutbildningen i teckenspråk, en utbildning hon själv gått och hon har jobbat som frilanstolk under tio år.
När rutinen kryper på och jobbet börjar gå på tomgång då söker sig Christina Gärdin vidare. En folkhögskola är en otroligt dynamisk och rörlig miljö, därför blev hon kvar länge, i 15 år varav de sista elva som skolledare.
– På en folkhögskola finns alla sorters människor; från eliten inom specialområden, som musiker och idrottare, till SFI för nyanlända, till dem som kompletterar sin grundskola och känner sig sedda för första gången i sitt liv, säger hon.
– Den mixen är fantastisk, magisk. Alla mångfaldiga möten var bränslet när jag jobbade där.
Där lärde hon också känna skillnaden mellan utbildning och bildning, att en utbildning slutar i en examination, medan bildning pågår hela livet.
Men när tipset om den här tjänsten kom var det dags. Att få utveckla kvalitet och likvärdighet för specialskolornas boenden på nationell nivå och dessutom utforma material och teckenspråksundervisning för döva och hörselskadades familjemedlemmar.
– Det här måste jag bara göra. Att på nationell nivå få jobba med utveckling inom båda mina områden. Det är en dröm.
