Hoppa till huvudinnehåll

Nu blir störst ännu större

– Sveriges skolledare behöver mer än någonsin en stark facklig kraft för att fylla de behov som finns hos skolledare. Vi vill bli en ännu starkare röst i debatten kring skolan och skolans utveckling. Vårt förbund kan vara den kraften, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Sten Feldreich

sten.feldreich@gmail.com

Publicerad: 2020-12-02 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:34

Lärarförbundet Skolledare har tidigare enbart räknat sina yrkesverksamma medlemmar, men väljer nu att göra som många andra fackförbund, det vill säga räkna alla medlemmar, även exempelvis yrkesverksamma utan anställning och pensionärsmedlemmar.

– Som ordförande i Sveriges största skolledarförbund vill jag visa hur många medlemmar vi faktiskt är. Alla ska räknas, även de som lämnat yrkeslivet. De har under sina yrkesverksamma år haft det viktiga uppdraget som skolledare. De är kvar som medlemmar och det vill vi synliggöra.

Medlemsgruppen skolledare växer, vilket inte bara har att göra med viljan att vara med i ett fackförbund, utan också med vad fackförbundet erbjuder.

– Vi har många nöjda medlemmar men vill bli ännu tydligare med nyttan att vara med i facket och att föra ut de frågor vi driver.

Frågor som yrkesutveckling, lönepolitik och arbetspolitik är centrala och inte minst likvärdighetsfrågor, hur förbundet ser på besparingar inom skolan.

– Likvärdighet i skolan är inte gratis, men måste få kosta. Jag menar att det är ett grundfundament i ett demokratiskt samhälle att alla får en rättvis chans, och att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar, särskilt i skolan, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Förbundet driver också frågan att skolans huvudmän har ansvar för systematiskt arbetsmiljöarbete för anställda skolledare.

– Vi ser i våra undersökningar att skolledarna har det tufft och att det är hög omsättning på skolledare. Senaste forskningen visar att var fjärde skolledare riskerar utmattningssyndrom – redan före coronapandemin. Nu står vi inför ett läge där våra skolledare verkligen jobbar dygnet runt.

Lärarförbundet Skolledare är en del av Lärarförbundet, men är en egen organisation för skolans chefer, med en egen nationell styrelse.

Förhållandet att skolledarorganisationen är en del av Lärarförbundet har lett fram till vissa missförstånd som Ann-Charlotte Gavelin Rydman vill
få bort.

– Det finns en myt om att det inte går att vara lärare och skolledare i samma förbund, eftersom skolledare är arbetsgivare. Men som medlem i ett fackförbund är man arbetstagare, och skolledare är ju anställda av skolans huvudmän.

– Skolledare och lärare är en enad profession med ett gemensamt samhällsuppdrag; skolan. Då behöver vi jobba tillsammans, inte ställas mot varandra. Vårt perspektiv är att jobba för både lärares och skolledares yrkesvillkor.

Alla skolledare och lärare har nytta av att samlas i ett förbund, det skulle ge en starkare facklig kraft, menar hon.

– Det är med den fackliga styrkan vi kan bygga något. Att vi äger frågorna tillsammans och agerar kollektivt. Det är det övergripande och viktigaste målet.

Lärarförbundet

Måste rektorn vara en övermänniska?

Pedagog, kommunikatör, inspiratör, ekonom, jurist, administratör, psykolog, marknadsförare. Krävs det en övermänniska för att vara rektor i dag? Nu visar en rapport från Skolverket att en majoritet av rektorer i grundskola och på gymnasiet har lämnat sitt jobb efter tre respektive fem år och av dem har de flesta till och med lämnat skolans värld helt.

Rektorn som bilförsäljare

Ledare "Med allvarlig min förklarade rekryteraren för mig hur viktigt det var att en rektor kunde sälja sin skola till kräsna föräldrar i det fria skolvalets Sverige", skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

”Eleverna mår bäst i skolan”

Arbetsmiljöansvar Efter utbildningsministerns besked om nya öppningar för distansundervisning, är det upp till varje skola och rektor att avgöra hur undervisningen ska bedrivas. Scheman rivs upp, nya lösningar ska tas fram – kort sagt: ytterligare ansvar hamnar i rektors knä.– Visst blir det mer att göra, men vad är alternativet, frågar sig Ibrahim Alhakim, biträdande rektor på Dragonskolan i Umeå.

Bra skolor för en god framtid

Likvärdigheten i den svenska skolan visar sjunkande siffror. Vi har tittat närmare på vilka vägar som finns till förändring. Om detta och mycket annat kan du läsa i det senaste numret av Chef&ledarskap.

Hämtar fler