Rektorn som får visa superkraften
”Jag är rektor – vilken är din superkraft?” Texten på T-shirten som Gabriella Ekström Filipsson ibland bär på möten lockar till leenden bland kollegor och åhörare men förmedlar också ett viktigt budskap.– Kraven är betydligt större på rektorerna i dag än när jag började på jobbet. Ingen kan klara det ensam. Man är ju faktiskt ingen övermänniska …
Publicerad: 2020-12-08 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:34
Med 23 år på en rektorsstol tillhör Gabriella Ekström Filipsson en av de mest erfarna i landet på positionen. Nu basar hon över 80-talet anställda och omkring 700 elever på Stordammens skola i Uppsala.
– En rektor har betydligt fler saker på sitt skrivbord nuförtiden. Arkivering, diarieföring, budget, uppföljning, ansökningar, skolval, miljöarbete, resultatkrav och en massa annat. Det har blivit mer administration än utvecklingsarbete.
Lösningen för hennes del har blivit ett antal stödfunktioner. I sitt mer eller mindre handplockade ”team” har Gabriella Ekström Filipsson nu två biträdande rektorer, en intendent och en administratör.
– Jag arbetar i en stor kommun och har fått de möjligheterna. Men jag vet att det finns rektorer som är mer eller mindre bakbundna och inte har kunnat bygga sin egen organisation trots att man har rätt till det. Jag tycker att man ska tänka på det, vara tuff och ta striden mot huvudmännen.
För kraven har ökat både inifrån, utifrån och från samhället.
– Man måste vara modig som rektor, våga testa. Dåliga idéer självdör. Det gäller att försöka att hantera utsattheten. Det är ensamt på toppen.
En del av verkligheten är att Gabriella Ekström Filipsson, liksom många andra skolledare och lärare, fått ta emot hotfulla mejl. Inte sällan från vårdnadshavare som anser att skolansvariga är ”idioter” och inte klarar sin uppgift.
– Klart att det är jobbigt. Men man får ta det i pansaret. Det är ju inte mig som person det gäller, utan min funktion. Men jag vet att det finns några som slutat som lärare och rektorer mycket på grund av hoten.
– Vi är professionella och tar ansvar för barnens utbildning. Det vore bättre om föräldrar hemma vid köksborden förklarade för sina barn att ”det här ska du göra och läraren har rätt” i stället för att säga att den där läraren eller rektorn är en idiot.
Som mentor för ett antal nyblivna rektorer har hon också haft möjlighet att följa hur verkligheten förändrat bilden av jobbet.
– De som knäar under uppgifterna är ofta de yngre. De var helt enkelt inte beredda på alla delar som plötsligt landade på deras bord.
Kommunikation, mod och demokrati är några av nyckelorden i Gabriella Ekström Filipssons verksamhet. På skolans hemsida skriver hon bland annat om vikten av att ”vara stödjande, uppmuntrande, utmanande och pådrivande gentemot mina medarbetare” samt att ”framtiden handlar mer om coachning på medarbetarnivå än om chefskap i traditionell mening i en hierarkisk och förvaltande organisation”.
Men vem kan rektorn vända sig till för att få coachning?
– Jag har flera inspirerande nätverk, exempelvis Skolforskningsnämnden där det bland annat sitter några professorer och jag är ledamot. Jag har också gått en hel del vidareutbildningar, bland annat i New York, London, Dublin och på Polishögskolan. Där var det mycket fokus på bland annat värdegrund och strategiskt ledarskap.
Om du fick önska något generellt för det framtida rektorsarbetet, vad skulle det vara?
– Mer tid åt huvuduppdraget – att jobba med utbildning. Att vara en pedagogisk ledare som arbetar med skolutveckling och forskning. Och att rektorn får ett rimligt antal medarbetare.
