Hoppa till huvudinnehåll

Utveckla rektorers vidareutbildning

Om utbildningarna efter rektorsprogrammet utvecklades, skulle rektorers kompetens kunna tas tillvara på ett bättre sätt, menar Helene Ärlestig, professor i utbildningsledarskap.

Sten Feldreich

sten.feldreich@gmail.com

Publicerad: 2020-12-03 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:34

Det råder ett hårt tryck på rektorer och många väljer att kliva av efter tre till fem år, visar undersökningar.

Helene Ärlestig, föreståndare för Centrum för Skolledarutveckling i Umeå, tror att många fler skulle stanna kvar i yrket ifall de fick en chans att gå olika professionsprogram. Dagens vidareutbildningar har inte samma systematik som grundutbildningen.

– Ska vi behålla rektorer i yrket behöver de påfyllning med ny kunskap efter några års tjänst. I dag ges viss fortbildningen oftast i form av kortare kurser eller konferenser, medan incitamenten att gå längre kurser är för låga, säger hon.

– Om huvudmännen arbetar mer systematiskt med långsiktig kompetensutveckling och lärosäten bygger upp återkommande kurser så kan det ge energi och kunskap att stanna kvar på samma arbetsplats.

Under 2021–2027 kommer sju lärosäten att erbjuda rektorsprogrammet och då kommer även ett uppdaterat måldokument från Skolverket.

–Varje lärosäte kommer i samband med det att revidera sina rektorsprogram och utveckla dessa i förhållande till det nya måldokumentet.

Söktrycket till rektorsutbildningen är fortfarande högt. Deltagare som är biträdande rektorer växer, vilket medför att det är kö till programmet i Stockholmsområdet och den största gruppen bland deltagarna är i dag biträdande rektorer.

Utvärderingarna från dem som gått utbildningen är genomgående mycket goda.

– Kvaliteten på programmet har stadigt höjts under de senaste 20 åren, på så sätt att teori och praktik ännu tydligare kopplas ihop. Deltagarna får kombinera aktuella frågor i sin vardag samtidigt som de tar del av teorier och nya forskningsresultat.

Helene Ärlestig, började själv som rektor för 30 år sedan och tycker att mycket i yrket är sig rätt likt.

– Det har alltid varit ett arbetsintensivt och komplext yrke med stor heterogenitet. Med det menar jag att det är stor skillnad på förutsättningarna för yrket beroende på vilken arbetsplats man har.

En skillnad är att en rektorn i dag måste ha en större kommunikativ förmåga och kunna samspela med många olika grupper. Rektor är en viktig kugge i samspelet mellan förvaltning, chefer, medarbetare och vårdnadshavare. Det kräver i sin tur kunskap om uppdraget; som lagstiftning, styrdokument och reformer.

– Vi lever i en tid som präglas av snabba förändringar där många vill vara med och tycka och förväntar sig att rektor agerar snabbt och beslutsamt. Det gör att det blir mycket fokus på ”här och nu”.

Vardagsarbetet tar så mycket tid att det går ut över det viktiga, långsiktiga strategiarbetet.

– Den pågående pandemin gör inte arbetet lättare. Rektorer förväntas hantera och hitta lösningar på frågor som ingen har svar på. Frågor som kommer att påverka skolan under lång tid framöver.

Nu blir störst ännu större

– Sveriges skolledare behöver mer än någonsin en stark facklig kraft för att fylla de behov som finns hos skolledare. Vi vill bli en ännu starkare röst i debatten kring skolan och skolans utveckling. Vårt förbund kan vara den kraften, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Hon är Sveriges yngste skolchef

Skolutveckling Diana Vasiliou var bara 26 år när hon tillsammans med sin bror grundade och blev huvudman och skolchef för Dansgymnasiet år 2018. Chef&ledarskap har träffat Sveriges yngsta skolchef.

Måste rektorn vara en övermänniska?

Pedagog, kommunikatör, inspiratör, ekonom, jurist, administratör, psykolog, marknadsförare. Krävs det en övermänniska för att vara rektor i dag? Nu visar en rapport från Skolverket att en majoritet av rektorer i grundskola och på gymnasiet har lämnat sitt jobb efter tre respektive fem år och av dem har de flesta till och med lämnat skolans värld helt.

Rektorn som bilförsäljare

Ledare "Med allvarlig min förklarade rekryteraren för mig hur viktigt det var att en rektor kunde sälja sin skola till kräsna föräldrar i det fria skolvalets Sverige", skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

”Eleverna mår bäst i skolan”

Arbetsmiljöansvar Efter utbildningsministerns besked om nya öppningar för distansundervisning, är det upp till varje skola och rektor att avgöra hur undervisningen ska bedrivas. Scheman rivs upp, nya lösningar ska tas fram – kort sagt: ytterligare ansvar hamnar i rektors knä.– Visst blir det mer att göra, men vad är alternativet, frågar sig Ibrahim Alhakim, biträdande rektor på Dragonskolan i Umeå.

Hämtar fler