Gala för Sveriges viktigaste chefsjobb

Just därför finns Skolledargalan, där framgångsrika skolledare från hela landet ges välförtjänta erkännanden. Tre priskategorier avgörs: Årets rektor, Årets ung skolledare och Årets digitaliseringsledare.

2011 trädde en ny skollag i kraft. Den gör en rektor juridiskt ansvarig för väldigt mycket mer än tidigare och är den hörnsten på vilken rektors ledarskap vilar.

– I den gamla skollagen nämndes ordet rektor 20 gånger. I den nuvarande 120 gånger och det ökar, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare, som årligen arrangerar galan i nära samarbete med företaget Meet In Grid.

Rektorer har på många sätt ett unikt ansvar och hon konstaterar:

– Rektorer har ett av Sveriges viktigaste chefsjobb i en verksamhet som lägger grunden för hela Sveriges framtid och utveckling. De har en stark drivkraft att skapa de bästa förutsättningarna för barnens och elevernas lärande och utveckling.

Ett hedervärt samhällsuppdrag med många hjältar som bör hyllas.

– Vi vet att med ett så viktigt uppdrag behöver även rektorer kompetensutveckling, men att rektorer snålar på sig själva. Därför vill vi erbjuda god kompetensutveckling på Skolledargalan och även passa på att prisa några av alla fantastiska ledare.

”Jag visste inte om jag hade vad som krävdes”

Årets rektor: Semira Vikström

Semira Vikström, utsedd till Årets rektor vid Skolledargalan på Berns, konstaterar:

– Det svåra är inte att vända en skola där utgångsläget är tungt. Det svåra är att hålla i och se till att förändringen blir långvarig och stabil.

Uppdraget var solklart: vänd de röda siffrorna, stoppa elevflykten, förbättra kunskapsresultaten och framför allt: kom till rätta med arbetsmiljön.

Det var förutsättningarna när Semira Vikström kom som nyutexaminerad rektor till problemskolan Visättraskolan (F-6) i Huddinge hösten 2013.

Ingen liten uppgift för nykläckt rektor.

– Att jag vågade ta uppdraget tackar jag till stor del den basgrupp jag tillhörde när jag gick rektorsprogrammet i Uppsala. Jag visste inte om jag hade vad som krävdes för att klara av ett kommunalt rektorsuppdrag, men gruppen pushade mig väldigt hårt och var ett fantastiskt stöd. En viktig anledning till att jag vågade ta klivet.

Nu har det gått sex år och Semira kan se tillbaka på tiden som varit.

– Inledningsvis hann jag inte reflektera särskilt mycket. Det gällde framför allt att få till en vi-känsla hos personalen.

– Har man en personalgrupp som mår dåligt är det omöjligt att få till ett bra resultat i klassrummet.

Här fanns omfattande problematik med stora motsättningar. Fritidspedagogerna och servicepersonalen kände sig osedda och vissa lärare kände sig utanför.

– Jag ville få alla att förstå att oavsett roll så behövs alla kuggar för att maskineriet ska fungera. Vi gör det här tillsammans.

Visättraskolans elevunderlag består av 10-15 procent nyanlända, 85 procent av eleverna har inte svenska som modersmål. Från att ha stått på Skolinspektionens shit-list har Visättraskolan förvandlats till en av de bästa skolor som Skolinspektionen någonsin besökt.

– Vi har nu 86 procent behöriga lärare och det är jag mycket glad och stolt över.

Omtumlad och mycket glad tog Semira emot 300 kollegors jubel på Skolledargalan. Åtskilliga kramar senare försöker hon förklara hur hon lyckats att förvandla Visättraskolan.

– Mitt jobb går ut på att ge personalen de rätta förutsättningarna för att de ska klara sina jobb. Då är framförhållning och tydlighet A och O.

– Mina kollegor säger att jag är närvarande och inlyssnande. Det kanske stämmer, men att det gått vägen är även ett resultat av att jag är så jäkla envis, hahaha …

Semira tror att det måste finnas en balans mellan det mjuka och hårda i ledarskapet.

– Det gäller att vara inkännande, men det gäller också att inte ge sig, utan följa den tydliga väg vi kommit överens om och att inte göra avstickare från den.

Vad hon ska göra för prispengarna 55 000 kronor har hon inte bestämt.

– Inte annat än att det ska gå till något som blir ett fint minne som jag kan titta tillbaka på och minnas den här dagen.

Lärarförbundet Skolledare och Lärarstiftelsen står bakom priset.

”Digitalisering är ingen­ting utan pedagoger”

Årets digitaliseringsledare: Stojanka Drinic

Med hjälp av AI, artificiell intelligens, går det att snabbt att ringa in elevers svagheter, förklarar Stojanka Drinic, Årets digitaliseringsledare

– Det går att vinna tid och underlätta för eleven om man använder digitala hjälpmedel i undervisningen på rätt sätt, säger Stojanka Drinic, biträdande rektor på kommunala Nya Elementar (F-9) i Bromma, västra Stockholm.

– Digitala hjälpmedel är ett överlägset sätt att kartlägga elevens kunskapsluckor. Med hjälp av digitala program i till exempel matte, engelska och svenska går det att mäta elevens kunskapsnivåer och jämföra dem mot de uppsatta målen, säger hon.

– På så sätt kan läraren tidigt se vad som saknas och sätta in rätt resurser för att åtgärda de bristerna.

Förklara för en som inte förstår!

– Med hjälp av ett datorprogram som rymmer AI, artificiell intelligens, får eleven utföra ett kort kunskapstest i ämnet i fråga. Efter testet analyserar AI-programmet resultatet och presenterar sedan ett skräddarsytt program med övningar som fokuserar på de områden eleven behöver förstärka.

Det finns även programvara för att kartlägga läsförmågan hos eleven. Programmet mäter ögonrörelser på eleven, hur blicken vandrar över ordbilderna och drar slutsatser vilka svårigheter eleven har.

– Utifrån detta skapar datorprogrammet ett särskilt läsprogram som ligger på elevens nivå där eleven får öva på det som behöver stärkas. Det frigör tid för pedagogerna, som slipper ägna tid åt rättning och kartläggning, utan kan använda den tiden till undervisning

Stojanka Drinic påpekar att digitalisering bara är ett verktyg som inte är mycket värt utan specialpedagogens kunskaper och förmåga att skapa en helhetsbild av eleven och dess utveckling och behov.

– Digitalisering är ingenting utan oss människor, slår hon fast. Det är den mänskliga kompetensen som utformar undervisningen och ser till att kunskapsluckorna täpps till.

De lärare och pedagoger på mellanstadiet som Stojanka Drinic jobbar med ligger långt fram vad gäller digitala hjälpmedel, och hon ger ett tips.

– Det är viktigt att ha analyssamtal med pedagogerna innan man bestämmer vilka digitala läromedel man ska ha.

– Det gäller att vara källkritisk och ha kunskap om vad man ska använda de digitala verktygen till. Ha tydliga underlag för varför man väljer som man gör.

Ofta saknar skolorna beställarkompetens och rutiner att kvalitetsgranska materialet som erbjuds.

– Det är vi rektorer som måste skapa förutsättningar för detta, men många känner nog att området är obekant och svåröverskådligt, vilket gör att många backar.

”De små detaljerna har stor betydelse”

Årets ung skolledare: Jenny Nyberg

Årets Ung skolledare Jenny Nyberg, rektor på Oxievångsskolan i Malmö, säger att hon ofta tänker ”outside the box”.

– Jag tror att det är viktigt att inte slentrianmässigt göra som man alltid gjort, utan ifrågasätta vad man gör och våga gå sin egen väg.

Exempel på detta är att Jenny Nyberg avdelat en person till att enbart jobba med tillbud och kränkningar och den dokumentationsbörda som följer med sådana ärenden. På så sätt avlastar hon sina lärare.

Dessutom låter hon en heltidsmentor koncentrera sig på skolans 40 mest utmanande elever.

– Det gäller att prioritera – och att prioritera rätt utifrån resurserna som gives. Jag tror på att strukturera upp verksamheten. Det ger en tydlighet, som i sin tur leder till trygghet och minskad stress för personalen. Alla vet vad som gäller.

Hon har arbetat på Oxievångsskolan i sex år och tog över en F–6-skola med krympande elevunderlag, eftersom skolans rykte var dåligt och läraromsättningen hög. I dag har skolan 800 elever och elever söker sig aktivt dit eftersom den är populär.

– När vårterminen startade gjorde den det med exakt samma lärare som när höstterminen slutade. Det har inte hänt på sex år och det tar jag som en signal om att personalen trivs, och det känns bra.

Systematiska kvalitetsförbättringar genomsyrar verksamheten. Skolan har byggt gemensamma strukturer från F-9 alla processer är likadana, vilket gör att personal och elever känner igen sig.

Lika viktigt för trivseln och arbetsmiljön är att uppmärksamma små detaljer i vardagen.

– Det låter banalt, men det är viktigt med tre askar geléhjärtan i lärarrummet på Alla hjärtans dag. Att synliggöra människor, händelser och prestationer är extremt viktigt för stämningen på skolan.

Exempelvis firades bland annat att alla elever i en årskurs tre nådde de uppsatta målen, eller att niorna i årets elevgrupp lyckades bättre än året innan.

Styrka och inspiration i sitt ledarskap har hon bland annat fått från litteratur. Böcker som inspirerat är bland annat Bengt Savéns Ledarstegen: 5 steg till modigare ledarskap och Maria Jarls Att organisera för skolframgång.

– Min ledarfilosofi bygger på att jag är tydlig, men omsorg om personalen är viktigast. Mitt jobb är att säkerställa att personalen får rätt förutsättningar att klara sina jobb.

Jenny Nyberg har också skrivit en bok, Organisera för en digital skola, som handlar om rektors unika möjlighet att genom strategi, systematik och engagemang driva utvecklingen mot ett digitalt förhållningssätt som präglar hela skolan.