Gabriella slåss för världsfreden

Den som går in i ett klassrum på Stordammens skola (F-9) i Uppsala möter bokstavligen hela världen. Här går elever från Sverige, Afghanistan, Syrien, Kurdistan, norra Afrika, Chile, Polen, forna Jugoslavien med flera länder – här blandas mängder av olika språk, kulturer och religioner.

Det unika med Stordammen är att hela stadsdelens barn går i samma svenska skola. Skolans tydliga rutiner för att skapa trygghet har stärkt relationerna mellan skola, vårdnadshavare och elever, trots allas skiftande bakgrunder. De har lett till ett fungerande samspel i vardagen.

Regler skapar trygghet 

– Trivselregler skapar trygghet, visar forskning. Måttfulla sanktioner mot dåligt beteende lönar sig också. Eleverna vet vilken värdegrund och vilka regler som gäller. De vet att de vuxna reagerar om de bryter mot en regel.

Många skolor har trivselregler, men det funkar ändå inte. Varför?

– Många har en värdegrund som hänger på väggen – men ingen som äger den. Det är där vi missar många gånger: Att man faktiskt måste leva sin värdegrund. Det ska vara tydliga, demokratiska spelregler, vi ska hjälpa elever att skapa en moralisk uppfattning. Att prata om etik och moral är viktigt.

Gabriella Ekström Filipsson har tittat på forskning som visar att lärare egentligen inte är så vana att navigera bland moraliska begrepp. Var och en måste öva och stå upp för skolans värdegrund för att den ska synas.

– Det är som med Friskis och Svettis. Man blir inte vältränad av att bara gå dit – man måste gå dit och ta i själv.

Trivselregler är staket som skapar trygghet. Ju tydligare, desto mer utmärker sig de som inte klarar av att följa dem.

– Många gånger glömmer vi bort att regler egentligen skrivs för dem som inte följer dem och ofta saknas en strategi för att ta hand om elever som bryter dem. Det är därför det blir kaos.

– Det måste finnas en plan för de stökiga eleverna; de som är oroliga, som har det tufft hemma. De eleverna måste man knyta an till.

Elevstödjare fångar upp elever

Stordammens skola jobbar på olika sätt för att bygga relationer. En detalj är hur läraren rör sig i klassrummet så att alla elever blir sedda och bekräftade.

– Under en period kanske läraren jobbar mer mot några, nästa lektion är det andra elever som blir lite mer bekräftade. Att lärarna jobbar strategiskt på det sättet är betydelsefullt.

På skolan finnsalltid en rastvärd, i korridorerna en elevstödjare. Elevstödjaren skapar kontakt genom att kolla läget; Hur mår du i dag? Vad har hänt i helgen? Hur gick det i matchen?

– Elevstödjaren bygger relationer och ringar in elever som verkar må dåligt, elever med attityden ”jag skiter i detta”, min mamma och pappa bryr sig inte”.

– De eleverna skriker egentligen efter kontakt. Så ser vi på saken.

För att lyckas handlar det om att satsa på stödfunktioner; se till att skolan har en bra kurator och en bra elevhälsa med speciallärare. Elever som mår dåligt måste ha någonstans att vända sig, så det är viktigt att ha ett bra samarbete med myndigheter utanför skolan, framför allt socialtjänsten, BUP och polisen.

Att lärarna ser eleverna och kallar dem vid namn har också stor betydelse.

– Vi har ett ”förväntansdokument” mellan elev, vårdnadshavare och personal som vi presenterar redan i förskoleklass.

Tydliga rutiner för värdegrunden

Värdegrunden, de etiska principerna som alla är överens om, gäller i skolan. Dessa följs upp med tydliga rutiner när kränkningar och våld inträffar.

– Vi måste vara professionella och inte styras av känslor och personligt tyckande om någon slår någon annan eller något blir stulet. Det tror jag är en framgångsfaktor. Vi följer rutinerna om det blir konflikter eller om någon kränker en annan: Tar kontakt med vårdnadshavare, lyssnar på alla berörda. Kanske behöver en förälder vara på plats under en period om det är någon som är orolig?

– Jag försöker alliera mig med föräldrarna, så att föräldrar och skola talar samma språk. De barn vars föräldrar jag inte lyckas alliera mig med är de tuffaste utmaningarna.

Gabriella Ekström Filipsson står alltid i loungen och tar emot eleverna varje morgon enligt mottot: ”Alla ska känna att någon väntar på just mig.”

– Varje dag är en ny dag med nya möjligheter. Om skolan inte ger en ny chans, vem ger då en ny chans? Jo, det är gatan och då har vi förlorat.

Studiebesök i Harlem, New York

Gabriella Ekström Filipsson har besökt lärargurun Lorraine Monroe i Harlem, New York, känd för att med tydlighet och höga förväntningar vända hopplösa skolor i utsatta områden.

– Lorraine sa till mig: Du ska hjälpa barnen att uppnå de förväntade målen, så att de kan drömma om framgång. På Stordammen försöker vi jobba så och har fått bra resultat. Kunskap bygger självförtroende och självkänsla.

Gabriella Ekström Filipsson är ändå tydlig med att skolans breda uppdrag är att lära ut normer och värden. Att lära barnen leva i en demokrati.

– Här ska vara högt i tak och en tillåtande miljö där man har rätt att vara annorlunda och unik. Målet är att de barn som kommer härifrån ska vara toleranta.

I den svenska skollagen står inskrivet att skolan ska vara demokratisk, en skrivelse som inte många andra länder har.

– Jag inbillar mig att jag jobbar för att skapa världsfred. Skollagen skrevs 1949  – efter andra världskriget – och lagtexten om demokrati gjordes för att säkra världsfreden. Skolan skulle ta ansvar så att vi inte skulle få ett världskrig till.