Hoppa till huvudinnehåll

Rektorer ständigt i skottlinjen

Arbetsmiljöarbete Sex av tio skolledare i grundskolan har utsatts för hot av vårdnadshavare under de senaste tolv månaderna. Sju procent för faktiskt fysiskt våld. Fyra av tio svarar att de under det senaste året mött elever som har utsatt dem för hot och var fjärde svarar att de har blivit utsatta för våld. Det visar en enkätundersökning där 840 skolledare i grundskolan svarat på frågor om hot och våld.

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2021-11-09 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:33

Larmrapporterna duggar tätt. Lärare utsätts för våld och hot, elever hotar och slår varandra, många gånger är incidenterna så allvarliga att det uppmärksammas i media. 

Vad som än hänt så riktas blickarna mot den som alltid står i skottlinjen – rektorn.

Hade incidenten kunnat undvikas? Vad finns det för planer när lärare och annan skolpersonal utsätts? Vad gör skolan för att stoppa hot och våld bland eleverna?

Frågorna skickas som spjutspetsar mot rektorn som ständigt får agera sköld, den högst ansvariga på skolan. Men vem tar hand om rektorn när hen själv utsätts för hot eller våld?

Siffrorna från enkäten talar sitt tydliga och kalla språk, skolledarna utsätts också själva för hot och våld i en alltför hög utsträckning.

– Vi är bra på att ta hand om andra, men vi behöver också bli omhändertagna ibland, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet skolledare.

Det ibland lite oklara förhållandet mellan huvudmän och skolledare är en del av det problemet. På många håll finns en kultur som säger att var och en ska klara sig själv.

– I förhållande till huvudmännen är vi arbetstagare och det bör tydliggöras på ett helt annat sätt än i dag. Jag tror att rektorer själva inte alltid ser sig som de arbetstagare vi faktiskt är, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Något som kan avläsas i att Arbetsmiljöverket sällan får in några anmälningar om hot och våld mot just skolledare.

– Vi är som sagt inte alltid vana att se oss som arbetstagare. Vi bör rapportera om incidenter och tillbud exempelvis, hur ska annars arbetsgivarna veta vad som hänt?

Det kan också handla om att försöka bygga upp en struktur för att det ska finnas en ordning för vad som ska hända när någon incident inträffar.

– Det systematiska arbetsmiljöarbetet för skolans chefer måste förbättras. Om en skolledare blir utsatt så måste arbetsgivarna snabbt kunna mobilisera så att cheferna inte står ensamma, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Våld mot skolledare en attack mot samhället

En fråga som drivs hårt av Lärarförbundet skolledare är att lärare och skolledare i alla yrkesrollens delar ska omfattas av bestämmelserna kring hot och våld mot tjänsteman. När det gäller yngre elever så är det i relation till vårdnadshavare som det kan bli aktuellt att tillämpa bestämmelsen om våld mot tjänsteman. 

– Det är viktigt att vi får ett förstärkt lagskydd som kan leda till strängare straff för de som utsätter oss för hot och våld, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Förbundet anser att allt som lärare och skolledare gör är en del av deras professionella uppdrag, även arbetsuppgifter som inte självklart ingår i begreppet myndighetsutövning. När skolledare utsätts för hot eller våld i samband med yrkesutövningen är det inte bara ett angrepp på individen utan även på skolan som institution och i förlängningen på det demokratiska samhället.

Lärare och skolledare ska därför, enligt förbundet, ha ett förstärkt straffrättsligt skydd när de blir utsatta för hot eller våld i arbetet, och det ska gälla för alla lärargrupper och i alla delar av deras uppdrag. Eftersom det saknas tydliga prejudicerande domar i dag så kan det, beroende på hur en enskild domstol tolkar begreppet ”myndighetsutövning”, vara stora delar av lärares eller skolledares yrkesutövning som inte omfattas av tjänstemannaskyddet. 

Exempelvis kan lärare som undervisar i skolformer eller årskurser som inte har betygsättning eller som endast delvis omfattas av bestämmelserna om disciplinära åtgärder, då ha ett skydd i lägre utsträckning av bestämmelserna om hot och våld mot tjänsteman. Lärare och skolledare ska ha ett tydligt skydd i lagen när de utövar sitt yrke, och det måste vara tydligt för både lärare, elever och vårdnadshavare vad som gäller. 

Pågående utredning

Just nu pågår en utredning om ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54) som har i uppdrag att bland annat ”analysera och ta ställning till hur ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner bör utformas”, med fokus på ambulans- och räddningstjänstpersonal samt personal inom hälso- och sjukvården. Lärarförbundet anser att regeringen bör ge ett tilläggsuppdrag till denna utredning för att även utreda hur lärares och skolledares yrkesutövning i alla sina delar ska kunna omfattas av bestämmelserna om hot och våld mot tjänsteman.

Frågan om hot och våld bör uppmärksammas redan under rektorsutbildningen anser Lärarförbundet skolledare som också har ett konkret förslag.

– Vi vill att Skolverket får i uppdrag att säkerställa att tillräcklig kunskap om arbetsmiljö i samband med hot och våld ges redan i rektorsutbildningen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

För att komma till rätta med hot- och våldssituationen i ett bredare perspektiv så handlar det också om en skolmiljö där risker kring hot och våld ska begränsas eller helt elimineras. Dagens sociala medier kan också var en grund för hot och våld, det kan handla om drev mot en specifik lärare eller skolledare, eller mobbning mellan elever, ingen vet riktigt vad som kan hända och det kan också skapa en rädsla för att över huvud taget gå till skolan.

– Vi är en spegel av samhället så mycket handlar om att jobba tillsammans för att alla ska känna trygghet. Vi måste jobba med likabehandling och värdegrundsarbete. Då krävs bland annat ett samarbete med socialtjänst, polis och vårdnadshavare, inte minst i de så kallade utsatta områdena, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Många åtgärder och insatser måste alltså göras över ett stort fält för att komma till rätta med hot och våldsproblematiken. Men det finns en sak som gäller i alla sammanhang, enligt Gavelin Rydman.

– Kraven ökar ständigt men det måste balanseras med att resurser tillförs. Annars riskeras ohälsa.

Tidigare undersökningar har också visat att var fjärde rektor riskerar utmattningssyndrom, en majoritet av rektorerna har lämnat sitt jobb efter tre till fem år och nära hälften av Sveriges rektorer har för lite tid till egen kompetensutveckling.

– Vi vet att de flesta skolledare ändå tycker att jobbet både är intressant och givande. Men det finns negativa sidor som vi måste lyfta fram och åtgärda. Vi får, exempelvis när det gäller hot och våld, aldrig bli så avtrubbade att vi tyst accepterar den situationen. Det kommer att krävas att resurser kommer till, personella men också på andra sätt.

Skolledare och lärare är inte de enda grupper som riskerar att bli utsatta för hot och våld. Nyligen kom en rapport från fackförbundet Vision som visar att 45 procent av de som tillfrågats blivit utsatta för hot, våld, personangrepp eller förtal någon gång under de senaste tolv månaderna. Mest drabbade är behandlingspersonal inom hem för vård eller boende (HVB) och stödboende samt socialsekreterare. 

App kan rädda liv vid skolattacker

Appar En säkerhetsapp där all personal kan larma varandra i en akut situation. Det är ett resultat av den knivattack som drabbade Källebergs­skolan i Eslöv den 19 augusti.

Vem blir Årets rektor 2021?

Första veckan i oktober utses Året rektor. Av 26 nominerade återstår nu endast tre kandidater; Ann-Christin Sundell, Nina Svensson och Gabriella Ekström Filipsson.

Så ska rektorsflykten hejdas

Skolpolitik Hälften av Sveriges rektorer har för lite tid till egen kompetensutveckling, det visar den årliga skolledarenkäten från Lärarförbundet skolledare. – Problemet är att resurserna är så knappa att den tid som finns alltid behöver ägnas åt det mest akuta, säger ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman. Kan det kommande professionsprogrammet och mentorskap erbjuda en lösning?

Expertens råd för att bli en bra rektor

Kompetensutveckling Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.

Hämtar fler