Skolsjälvförtroende ökade gymnasiebehörigheten

– Jag tycker egentligen det är sorgligt att media och politiker många gånger stannar vid betygsresultaten och missar att elevers utveckling handlar om så mycket mer.

– En elev som har kommit till Sverige i 13-årsåldern har gjort en utvecklingsresa när de slutar årskurs 9 oavsett om det leder till gymnasiebehörighet eller inte. För oss är det lika viktigt att följa utvecklingen hos varje elev och uppmuntra och stödja varje steg.

På Lövgärdesskolan – som ligger i ett område som av polisen betecknas som ”särskilt utsatt” – finns elever från en lång rad olika länder och med väldigt varierande bakgrund.

 – Vårt mål är att ge eleverna skolsjälvförtroende. Det är en resa som kan ta både ett och två extra år innan de kan nå behörighet att gå vidare, säger Marika Andersson.  

”Politikerna förstår inte komplexiteten”

Trångboddhet, familjetrauman, språk, föräldrar som aldrig gått i skola, avsaknad av digital miljö – för eleverna i socioekonomiskt utsatta områden är problemen komplexa.

– Att tro att alla elever oavsett bakgrund ska nå kunskapsmålen på exakt lika mycket tid är att svika dem. Jag upplever att politikerna inte riktigt förstår komplexiteten. De ser inte samma sak som alla vi som jobbar med det här. Det är i skolan och förskolan som allt börjar och resurser runt barnen behöver sättas in.

Själv har hon under sina drygt sex år som rektor i Lövgärdet tagit upp frågorna med såväl bostadsbolag, som polis, socialtjänst, fritidsledare, idrottsföreningar och andra delar av samhället som påverkar elevernas situation.

– Skolan kan inte stå ensam i att lösa problemen. Vi ska utföra vårt kärnuppdrag som är undervisning. Sedan ska vi tillsammans med andra hantera det som är runtomkring.

Har du fått det stöd du önskat?

– Jag har fått förståelse till viss del. En styrka hos mig är väl att jag inte riktigt förstår när folk säger nej. Jag saknar den genen. Sedan begriper jag att det inte finns oändliga resurser. Men jag vill öka förståelsen och kompetensen för problemen och också veta på vilka grunder de tar sina beslut.

Antog utmaningen

Marika Andersson blev mer eller mindre headhuntad till jobbet på Lövgärdesskolan. Utmaningen antog hon efter att läst om                              Skolinspektionens besök på skolan där kritiken var omfattande och det på vissa håll till och med talades om nedstängning.

– Lätta jobb vill jag inte ha. När jag läste artikeln tänkte jag mest att ”det här ska vi väl fixa”…

Kontinuerligt och systematiskt har Marika Andersson och övrig skolpersonal sett över undervisningen, läxarbetet och miljön runt eleverna under hela skoldagen, även på rasterna.

– Alla som jobbar här vill verkligen vara med och göra skillnad. Det kan vara tufft ibland men väldigt lärorikt och det vi får tillbaka av eleverna är magiskt.

De senaste åren har rubrikerna kring Lövgärdesskolan också handlat om grova våldsbrott. Under hösten i fjol kidnappades och misshandlades en kvinnlig lärare sedan hon larmat om en pistolbeväpnad man nära skolan. 2017 sköts en manlig lärare till döds.

– Det är fruktansvärda händelser men viktigt att veta att de inte är kopplade till skolan, säger Marika Andersson.

Märker ni av gängbråken i skolmiljön?

– Har det varit oroligt på torget kan det speglas i skolan men det kliver inte in här. Men vi har ju tidigare elever som hamnat snett i tillvaron.

Har du någon gång varit rädd att gå till jobbet?

– Inte alls. Det som hände 2017 och 2020 gör tvärtom drivkraften att försöka förändra ännu starkare. Vi kan inte ge upp. Det är ju vår framtid det handlar om. Det måste politikerna också inse.

LÄS ÄVEN

Fem tips från Årets rektor

Rektorer saknar mandat att bygga sin egen organisation

Viktigt att prata om elevers hälsa efter pandemin