Hoppa till huvudinnehåll

”Det går inte att skylla på eleverna”

Likvärdighet Lärarna vågade knappt gå i korridoren. Och hälften av pojkarna fick inte gymnasiebehörighet. Men våren 2021 gick samtliga nior ut med godkända betyg på Cederbergskolan i Föllinge i Jämtland. Förändringen kom när Thomas Hallberg klev in på rektorsexpeditionen våren 2017. Och med hjälp av Skolverket i projektet Samverkan för bästa skola.

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2021-12-07 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:32

Läsåret 2017-2018 fick skolan stenhård kritik av Skolinspektionen. Otrygghet och kränkningar präglade skoldagen. 

Då blev man en av de skolor som valdes ut i Skolverkets satsning ”Samverkan för bästa skola” som bland annat syftar till ökad likvärdighet (läs mer om projektet här).

Det har i dag gått tre år och vid årsskiftet avslutas projektet. Våren 2019 gick man in i analysfasen som är steg ett i samverkansprojektet. 

– Det fanns vissa farhågor från början, vad ska det här nu bli? Vi hade ju redan börjat ett förändringsarbete. Men det blev absolut en förstärkning, vi stärkte och fördjupade det arbete vi redan inlett. Vi har skapat en starkare ledningsorganisation och elevhälsoarbetet har förstärkts bland annat, säger Thomas Hallberg.

Och hur har då arbetet gått till?

Ta ansvar för skolkulturen

Mycket handlade om en förändrad syn på hur man ska jobba.

– Det första var att ge tillbaka ansvaret till de vuxna. Det går inte att skylla på eleverna. Skolkulturen bärs av lärarna, säger Thomas Hallberg.

Obligatorisk rastvakt infördes. Något som inte alla lärare uppskattade. De ansåg att ett par timmars rastvaktande i veckan skulle inverka negativt på undervisningen.

Thomas Hallberg menade tvärtom. Det ökar lugnet i både korridorerna och klassrummen. Med tiden fick han rätt.

– Jag vill skapa en skola där det är roligt att ta med kaffekoppen ut i korridoren.

Förändra lärares och elevers inställning

Nästa steg var att förändra lärarnas sätt att stävja stöket. Inget mer skrik och kasta ut stökiga elever från klassrummet.

– Det fanns en tradition av ”ringahem-och-skälla-kultur”. Det var viktigare att ta reda på vem som gjort vad i stället för att fundera över vad vi ska göra för att förhindra liknande problem.

Ett sätt, menar Thomas Hallberg, är att inte fastna i hur ämnesundervisningen ska bedrivas.

– Vi har jobbat mycket mer med relationer och skolkultur än undervisningsstruktur. Det gäller att förändra inställningen till undervisningen bland elever och inställningen till elever bland lärarna.

En viktig del i Thomas Hallbergs filosofi är att få eleverna att förstå varför skolan är viktig. 

– Vi måste få med eleverna. Så länge vi vuxna dikterar villkoren blir det bara ett maktutövande.

Är det maktutövande att ha keps- och mobilförbud exempelvis?

– Ett mobilförbud kan vara superbra. Men man måste inkludera eleverna i beslutet. Inte bara genomföra ett beslut med hårdhandskar. Tillsammans med eleverna har vi kommit överens om att lämna in telefonerna under lektionerna. 

– Kepsar är intressant. Vi har haft diskussioner och landat i att man får ha keps. För många elever, främst med NPF, är det viktigt med keps, säger Thomas Hallberg, som anser att förändringsarbetet hade varit omöjligt utan lärarna.

– Till syvende och sist är det lärarna som har gjort jobbet. Jag är stolt över att jobba med varenda en av dem. Det har funnits positiva röster redan från start och i dag är det ett gemensamt kollegium som driver utvecklingsarbete, säger Thomas Hallberg.

Resultatet finns – svart på vitt. I dag är Cederbergskolan i Föllinge en av de skolor med högst samlat genomsnittsbetyg i Jämtland och i våras gick alla nior ut med godkänt betyg.

LÄS ÄVEN

Skolsjälvförtroende ökade gymnasiebehörigheten

Hur ska alla ges samma chans?

Inga fler att hämta