Hoppa till huvudinnehåll

Hur ska alla ges samma chans?

Skolpolitik Den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan kan bli en av 2022 års riktigt heta valfrågor. Hur ska sådant som statens roll, finansieringen, kötiderna och vinst­­ut­tagen hanteras?

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2021-12-07 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:32

Skollagen som innebär att skolan ska vara likvärdig och att alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar.

Det är tydliga krav men desto mer komplicerat att göra verklighet av dem. 

De senaste åren har debattens vågor gått höga. Först kom resultatet från Pisa 2018 som i efterhand mest kommit att handla om hur många som exkluderades och om de i så fall hyfsat goda kunskapsresultaten egentligen var så goda.

Det som kommit mer i skymundan är det som Pisa-undersökningen också tydligt visade; att likvärdigheten i den svenska skolan är på ett sluttande plan.

Slopa kösystem kontroversiellt

I april 2020 presenterades Björn Åstrands utredning ”En mer likvärdig skola”. En omfattande remissrunda med runt 120 instanser visade att frågan om likvärdighet och dess lösningar väcker starka känslor. Många har varit positiva men i första hand friskolornas egna organisationer har varit mycket negativa och menar att åtgärderna hotar det fria skolvalet.

Johan Ernestam är utredare på Lärarförbundet, och en av dem som ansvarade för förbundets remissvar på Åstrands utredning och han tror att en del av svaren för en förbättrad likvärdighet finns i den. 

– Jag tycker att stora delar av Åstrands förslag bör genomföras och jag vet att det jobbas med det i regeringskansliet just nu. Den löser inte alla skolans problem men att slopa kötiden och hantera överfinansieringen är bra till att börja med. Politik är inte alltid liktydigt med logik så vi får se vad som kommer ut, säger han.

Kötiden, att man kan ställa sitt barn i kö i princip vid födseln, har varit mycket omdiskuterat och att ta bort kösystemet är ett av de tyngre förslagen i utredningen.

Johan Ernestam tycker att debatten kring kötiden är märklig.

– Partier föreslår olika saker som att kötiden ska vara två eller tre år, eller att max 50 procent ska ställa sig i kö och så vidare. Men om alla ska ha samma chans att välja så handlar det om att slopa kösystemet, säger han.

Orättvis finansiering gentemot kommunerna 

Finansieringsfrågan handlar om att rätta till orättvisorna mellan privata och kommunala utförare.

När valfrihetsreformen infördes hade de privata utförarna 85 procent av skolpengen på grund av kommunernas större ansvar. Detta ändrades sedan till 100 procent.

– Det är inte rimligt. Kommunerna är exempelvis ålagda att garantera att alla ska få en plats överallt i kommunen. Det demografiska ansvaret är alltid större än för de fristående, man är alltid ”last resort”.

– En annan orimlighet är att om en kommun beräknat att de ska ha 28 elever i varje klass men bara får 26 så tvingas man höja skolpengen per elev. Då kompenseras också de fristående, något som bara blir rent överskott. Kanske är ett avdrag på 15 procent för mycket, men någonstans mellan fem och tio procent är rimligt, säger Johan Ernestam.

Lärarförbundet vill också se att skolpengen görs om och blir klassbaserad i stället för att följa varje elev. Dagens system uppmuntrar mer eller mindre till att ha större klasser. Man menar att man ska ta större hänsyn till vad kostnaderna för att bedriva verksamheten egentligen ligger.

Statligt huvudmannaskap?

En annan av de riktigt tunga frågorna när det gäller möjligheterna till likvärdighet är statens roll i skolan.

En utredning som ska titta på förutsättningarna för ett statligt huvudmannaskap för skolan har tillsatts. I utredningens uppdrag ingår också att föreslå hur fristående skolor kan inrymmas i ett sådant system.

Utredare är Thomas Persson, i dag generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, och 31 maj 2022 ska utredningen ligga på regeringens bord. 

Lärarförbundet har tagit ställning för att staten behöver ta ett större övergripande ansvar för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela utbildningssystemet. Man konstaterar att ett sådant ansvar inte kommer att lösa skolans alla problem. Men att det sannolikt är en förutsättning för att det över huvud taget ska vara möjligt att stärka likvärdigheten, göra kontinuerliga investeringar i skolsystemet, fortsätta förbättra lärare och skolledares villkor, och öka yrkenas status och attraktionskraft. Nedskärningar, ökad arbetsbörda för lärare och skolledare och den stora lärarbristen visar att dagens ansvarsfördelning inte fungerar menar förbundet. Staten måste även ge skolan stabila finansiella förutsättningar, och verka för ett mer professionsstyrt skolväsende där alla elever ges rätt till likvärdig utbildning.

Att inte ha en likvärdig skola är orättvist och förödande för Sveriges framtid, därför måste staten ta ett mycket större ansvar för likvärdigheten i systemet menar man.

Utredning för att lösa sekretessproblem

Något som också uppmärksammats på senare tid som kan ha betydelse även för likvärdigheten handlar om informationshanteringen på skolorna. Även i denna fråga har en utredning tillsatts.

Bakgrunden är att Statistiska centralbyrån (SCB) har sett över sin tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen och numera bedömer att uppgifter om enskilda huvudmäns verksamhet omfattas av statistiksekretess till skydd för enskildas ekonomiska förhållanden.

Till följd av det nya rättsläget stängde även Skolverket ner sina databaser med skolinformation. Fram till nu har regeringen tillfälligt löst det med tidsbegränsade sekretessbrytande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen. Men nu har regeringen alltså tillsatt en särskild utredare, Ulrika Geijer, chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Malmö, som ska ge förslag för en långsiktig lösning för informationsförsörjningen på skolområdet.

– Självklart ska information om skolors förutsättningar, verksamhet och resultat vara tillgänglig för elever, vårdnadshavare, journalister och allmänhet. Det behövs för att skolan ska kunna granskas och för att beslutsfattare ska kunna genomföra rätt kunskapsreformer och fördela resurser till skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström i ett pressmeddelande.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2022.

Skolverket stöttar skolor med utmaningar

Arbete för hur likvärdigheten ska förbättras pågår också på andra plan. En stor del av Skolverkets skolutvecklingsinsatser, statsbidrag och övriga insatser vill bidra till att öka likvärdigheten. 

Ett projekt som i Skolverkets regi har som syfte att förbättra likvärdigheten är Samverkan för bästa skola, där rektorn har en helt avgörande roll.

Två gånger per år väljer Skolverket ut ett antal skolor och erbjuder stöd. Förutsättningarna är att skolorna har låga kunskapsresultat och bedöms ha svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand. Ofta för att skolorna fått anmärkningar från Skolinspektionen. Ett exempel är Cederbergsskolan som du kan läsa om här.

Treåriga samarbeten

Uppdraget är att genom riktade insatser stärka förskolan, skolan och huvudmannen i arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen efter sina specifika mål och behov.

Under tre år får huvudmännen och skolorna personlig kontakt och stöd genom samverkan med syftet att stärka utbildningens kvalitet så att barn och elever möts av en undervisning som motsvarar deras förutsättningar och behov. Arbetet utgår från olika dialogmetoder och stöd som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Samverkan med Skolverket sker via utsedda analysgrupper vilka representerar de olika verksamheterna som deltar från huvudmannen. Deltagarna i gruppen på förvaltningsnivå utses på motsvarande förvaltnings- eller styrelsenivå. Deltagarna i grupperna på verksamhetsnivå utses av respektive rektor. Analysgrupperna är centrala för att skapa delaktighet i verksamheterna under arbetet med nulägesanalys och åtgärdsplan.

Verksamheten har pågått sedan 2017 och Ulrica Dahlén, enhetschef på Enheten för processtöd och specialpedagogik på Skolverket tycker att arbetet hittills har fungerat bra.

– Vi har fått se i uppföljningar och återkopplingar att man på många håll kunnat utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och att det har blivit mer tydlighet i ledarskapets ansvar och roller. 

Det finns också gånger då det inte fungerar lika bra.

– Självklart fungerar det inte alltid lika bra. När arbetet inte når lika långt handlar det ofta om att man inte fått med alla i båten. Det är jobbigt att förändra, därför är det helt centralt att alla har en gemensam förståelse för vad som behöver utvecklas och varför, säger hon.

Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet har också fått ett nytt uppdrag som handlar om kvalitetsdialog med syfte att bidra ökad kvalitet och likvärdighet. Det återkommer vi till i Chef&ledarskap.

LÄSTIPS: Två skolor som lyft resultaten

”Det går inte att skylla på eleverna”

Skolsjälvförtroende ökade gymnasiebehörigheten

Litteratur: Så lyckas de med den egna skolan

Böcker De norska forskarna Anne Berit Emstad och Ide Katrine Birkeland har skrivit boken Lärande ledarskap i samarbete med Vivian Robinson, känd forskare om skolledarskap från Nya Zeeland.

Ulrica prisad för Årets värdegrund

Arbetsmiljöarbete Ulrica Colliander, rektor på Karlbergs skola (F-3), fick priset för Årets värdegrundsarbete och hyllades vid Skolledargalan för sitt systematiska värdegrundsarbete i skolan. I stället för ordningsregler har skolan sex hjärtan med olika budskap som genomsyrar det dagliga arbetet.

”Jesus är en bra förebild”

Porträtt Rektor Maria Erlandsson tilldelades utbildningsnämndens pedagogiska ledarskapspris 2020 i Uppsala. – Min bakgrund som rom och fördomar jag mött har nog påverkat mitt ledarskap mer än jag tror, säger hon.

”Professionsprogrammet bör bli bättre för skolledare”

Professionsprogrammet är bra men måste bli bättre och tydligare för skolledare.Det hävdar Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Sveriges skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson i en gemensam debattartikel, som publiceras i nättidningen Altinget som bevakar Sverige och EU.

Finska rektorer utmattade efter coronapandemin

Arbetsmiljö Det finns all anledning att göra en ny studie på hur svenska rektorers arbetssituation påverkats av coronapandemin.Det menar forskaren Ulf Leo efter att en ny finsk undersökning visat att rektorer blivit utmattade i betydligt högre utsträckning under pandemin.

Hämtar fler