Hoppa till huvudinnehåll

”Professionsprogrammet bör bli bättre för skolledare”

Professionsprogrammet är bra men måste bli bättre och tydligare för skolledare.Det hävdar Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman och Sveriges skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson i en gemensam debattartikel, som publiceras i nättidningen Altinget som bevakar Sverige och EU.

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2021-12-02 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:32

Det är, såvitt vi kunnat utröna, första gången som de båda förbunden gör gemensam sak på det här sättet, med en gemensam debattartikel.

Det kan ses mot bakgrund av den avsiktsförklaring om en ny organisering av Sveriges lärare och skolledare som nu är i rullning, och kan innebära att Sveriges skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare ska organisera sig gemensamt.

Det första utspelet handlar alltså om professionsprogrammet som regeringen nyligen presenterat.

Angeläget för regeringen

De båda ordförandena är i grunden positiva till programmet som om det används rätt kan leda till en bättre styrning av skolan, en bättre fortbildning för skolledare och i förlängningen ett ökat lärande för barn och elever konstaterar man i den gemensamma texten. Samtidigt finns en del angelägna frågor för regeringen att se över, anser man.

För det första behöver arbetsgivarens skyldighet att ge förutsättningar att delta i professionsprogrammet även omfatta skolledare.

– Det är tydligt när det gäller lärare men här måste det bli tydliga incitament även när det gäller skolledare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

­I programmet föreslås en lagförändring som säger att lärare ska ges möjlighet att delta. Här borde det finnas samma regleringar när det gäller skolledare, anser de.

De efterlyser även en tydlig och långsiktig statlig finansiering för programmet som ska säkerställa att skolledare både vill och får delta i kurser under bra förutsättningar.

Argument för utbildning

Ett annat perspektiv handlar om att professionsprogrammet också måste vända sig till andra skolledare än bara rektorer.

– Idag finns det fler biträdande rektorer än rektorer och det är viktigt att deras situation tas med här. Var hamnar den gruppen annars? säger hon.

Meriteringsmöjligheter för skolledare är också något man bör titta över ännu en gång.

– I lärarspåret är det tydligt med ”meriterad lärare” eller ”särskilt meriterad lärare” men för rektorer finns inget. Det borde det göra som ett starkare argument för rektorer att genomgå utbildningar inom programmet.

I det stora hela är man ändå nöjd med professionsprogrammet och Ann-Charlotte tror att det finns gott hopp om att man lyssnar på de korrigeringar man vill ha.

– Ja, även om det är lite svajigt politiskt nu. Men jag tror det kan bli bra. Vi är engagerade och vill vara en del av lösningen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Finska rektorer utmattade efter coronapandemin

Arbetsmiljö Det finns all anledning att göra en ny studie på hur svenska rektorers arbetssituation påverkats av coronapandemin.Det menar forskaren Ulf Leo efter att en ny finsk undersökning visat att rektorer blivit utmattade i betydligt högre utsträckning under pandemin.

Mobiliseringsteam ska öka tryggheten

Förskolan För att göra tillvaron tryggare för barnen och samtidigt ge stöd till rektorer att hantera anmälningar och utredningar har Förskole­förvaltningen i Göteborg sedan årsskiftet infört ett unikt ”mobiliseringsteam”.

Oklart om skolbudget efter regeringskaos

Skolbudget Utökad undervisning med en timme per dag. Ökade resurser till Skolinspektionen för granskning av skolor.Det är punkter som föreslås kring skolan i den budget som antogs av Sveriges riksdag på eftermiddagen den 24 november.

Gabriella slåss för världsfreden

Ledarskap Hela världen finns i skolan och när rektor Gabriella Ekström Filipsson går till jobbet brukar hon tänka: ”Mitt viktigaste jobb är att erövra världsfreden.”

Hälsosamtal viktiga i pandemins spår

Coronaviruset Pandemin klingar av, obligatorisk distansundervisning på högstadier och gymnasier är inte längre aktuellt.Men vad händer nu? Hur har elever drabbats? Vilka lärdomar kan skolan dra av de senaste 18 månadernas turbulens i undervisningen.Frågorna är många, men än så länge är svaren få.

Hämtar fler