”Våra granskningar har lett till förbättringar”

– Den här diskussionen har funnits ett tag. Jag tror man måste komma ihåg att tillsyn och kvalitetsgranskning är det uppdrag vi har. På senare tid har det också diskuterats mycket kring kontrollen av skolan, möjligheterna att ge vite eller rent av stänga skolor som inte sköter sin roll. I det sammanhanget får vi ibland höra att vi kontrollerar för lite. För oss handlar det om att hitta en balans och jag tycker att våra avvägningar är rimliga.

Får du själv också höra de kritiska synpunkterna från skolledare?

– Det har jag hört men jag tycker ändå på senare tid att kritiken har mildrats. Många rektorer upplever att våra granskningar har lett till förbättringar och lärande, att man får syn på styrkor och svagheter.

Lärarförbundet skolledares enkät visar att nästan tre av fyra dokumenterar mer än de skulle göra annars i rädsla för att bli anmälda till Skolinspektionen. I dag finns ett förslag från Statskontoret att klagomål ska gå direkt till huvudmannen. Hur ser du på det?

– Det är bra. Vi anser själva att huvudmannen ska vara den första nivån som en förälder vänder sig till om man inte får hjälp av skolan. Vi har sett att många vänder sig till direkt till oss utan att huvudmannen fått vetskap om klagomålen innan. Ett problem ska lösas så nära eleven som möjligt så vi ställer oss positiva till det och jobbar också efter den modellen. Redan i dag remitterar vi många ärenden tillbaka till huvudmannen om vi ser att den inte varit inblandad.

Det är inte helt okomplicerat hur de olika nivåerna ska se ut.

Många rektorer upplever att när Skolinspektionens beslut kommer till huvudmännen skickas det direkt i knäet på de enskilda rektorerna.

– Statskontoret visar hur lärare och rektorer många gånger lämnas i osäkerhet och med många frågor. Vi delar de slutsatserna, menar Helén Ängmo.

I januari publicerade Skolinspektionen en egen ny granskning där man tittat på just huvudmännens klagomålshantering. Och här finns intressanta syn­punkter:

Huvudmannen tydliggör inte sin egen roll. Fortsatt går nästan alla klagomål till rektorer. På ett sätt finns här en logisk tanke, det vill säga att klagomål ska hanteras nära eleven. Å andra sidan klargörs inte för rektorerna när ett klagomål kan lyftas till huvudmannen för en ny och oberoende bedömning. Det är viktigt att rektor inte utreder sitt eget arbete.

Många huvudmän vägleder inte heller kring när en fråga är att betrakta som ett klagomål. Det kan leda till att arbetet på skolan blir onödigt tungrott för lärare och rektorer. Till exempel är det viktigt att skilja på hur synpunkter och klagomål tas omhand.

Positivt är att de huvudmän som har utrett frågor själva har visat på goda och objektiva arbetssätt. Men det är som sagt få frågor som hanteras på huvudmannens nivå.

– Det mesta pekar på att huvudmannens stöttande och ansvarstagande roll är en nyckel för ett bättre system. Alla elever liksom lärare och rektorer har mycket att vinna på att huvudmannens ansvar stärks, säger Helén Ängmo.

Rektorer som Chef&ledarskap talat med har upplevt att inspektörerna saknat kompetens på just skolområdet.

– Nej vi har många utredare med pedagogisk bakgrund och med skolerfarenhet, men vi har också jurister och statsvetare som är goda utredare.Vi försöker också alltid jobba i team, säger Helén Ängmo.

En annan återkommande kritik är att man inte gör skillnad på storleken på skolor och att man borde ta mer hänsyn till de förutsättningar som olika skolor har

– Den kritiken delar jag inte. Vi har ju tillsyn och granskning enligt lagar och regler. Dessa måste alla huvudmän följa oavsett storlek. Vi kan inte reducera kraven för vissa. Det vore rättsosäkert för eleverna. Sedan är det upp till huvudmannen att tänka på ekonomi och hur man ska nå upp till en god nivå, menar Helén Ängmo.