Bokrecension: Förändring i praktiken

Att leda professionellt lärande i skolan är en komplex uppgift, där motstånd, rädslor, invanda arbetssätt och tidsbrist sätter hinder i vägen. ”Leda professionellt lärande” är en handbok som vuxit fram ur forskningsprojekt där skolledare, lärare och handledare studerats för att få fram vilken typ av kompetens som krävs för att få förändringsarbete att fungera i praktiken. Denna så kallade adaptiva kompetens utgår från det specifika, lokala sammanhanget och rymmer relationella, metakognitiva och undersökande förmågor vilka steg för steg presenteras i boken.

Författarna betonar det komplexa i kollegialt utvecklingsarbete. Många förändringsinitiativ stupar på att man först sätter upp mål och är överens i ord och skrivna planer – och sedan rinner allt ut i sanden … En avgörande förmåga är därför att kunna hålla ut och utmana lärare – och samtidigt måste lyhördheten, respekten och flexibiliteten hos den som leder/handleder vara stor.

Begreppet adaptiv kompetens åskådliggörs med hjälp av ett träd där rötter, stam och grenar/blad beskriver kompetensens olika delar. Trädmetaforen växte fram ur de forskningsprojekt som ligger till grund för boken och dess metod. Hur metodens olika delar används illustreras med samtal mellan bokens fiktiva aktörer (skolchef, rektor, handledare och förstelärare) och undervisande lärare.

Boken riktar sig till den som har en handledande roll på en skola. Men även för en skolledare som inte själv har den rollen är boken värdefull genom att den identifierar de kompetenser som behövs för att utvecklingsinsatser ska nå framgång, samtidigt som de förankras i handfast evidens. Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras.