Så ska rektorsflykten hejdas

Drygt 1 000 rektorer har svarat på frågan om kompetensutveckling i skolledarenkäten.

Fler än hälften av rektorerna i förskola och grundskola har de senaste 12 månaderna haft högst 1-3 dagar som de kunnat använda till kompetensutveckling, upp till var fjärde rektor har inte kunnat använda en enda dag enligt enkäten.

Det är oroande uppgifter. Tidigare undersökningar har visat att var fjärde rektor riskerar utmattningssyndrom och att en majoritet av rektorerna har lämnat sitt jobb efter tre till fem år. Det är fakta som talar sitt tydliga språk.

En väl organiserad kompetensutveckling är en nyckel till att förändra den dystra bilden. En kompetensutveckling som börjar dag 1 och egentligen aldrig tar slut.

Ett steg på vägen kan vara det kommande professionsprogrammet.

Regeringens nya plan

Det är regeringen och samarbetspartierna som vill inrätta nationella professionsprogram, som en del av den så kallade januariöverenskommelsen.

Programmet har som syfte att stärka det pedagogiska ledarskapet och ge möjligheter till professionell utveckling genom hela yrkeslivet. Att på det sättet öka lärar- och rektorsyrkets attraktionskraft. 

I samband med presentationen av professionsprogrammet skrev utbildningsminister Anna Ekström (S) och ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S) följande:

”Om fler elever ska lära sig mer behöver lärare och rektorer ges rätt förutsättningar. Bättre kompetensutveckling är nödvändigt om svensk skola åter ska bli den mest högpresterande och jämlika i världen.” 

De slog fast ett antal punkter som professionsprogrammet ska ge svar på:

Målet är att programmet ska kunna införas från 2022.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman ser med spänning fram emot professionsprogrammet men de höga ambitionerna måste också fyllas med konkret innehåll.

Hon pekar bland annat på att befattningsutbildningen för rektorer måste ses över i relation till programmet. En viktig del i det är att varje ny rektor erbjuds en mentor som följer den nya rektorn under tiden hen går befattningsutbildningen. Syftet med att ha en mentor ska vara att rektorn får någon att vända sig till med svåra frågor kopplat till utförandet av rektorskapet.

– Vi har drivit frågan om vikten av att ha en mentor hårt. Det handlar inte bara om nya rektorer utan det kan också vara rektorer som byter jobb, kanske i en annan kommun med nya förutsättningar, säger hon.

Viktigt med bred kompetens

En annan viktig fråga som måste hanteras är det man kan kalla ”breddproblemet”. Att vara rektor handlar inte bara om pedagogik. Du ska också bland annat vara ekonom, jurist, psykolog och inte minst arbetsmiljöansvarig. 

– Arbetsrätt och arbetsmiljö borde ha en självklar plats i rektorsprogrammet och i det fallet tror jag också att vi är på väg att lyckas.

Ytterligare en viktig punkt är arbetstiden, att huvudmännen verkligen ger rätt förutsättningar för att en rektor ska kunna gå rektorsprogrammet exempelvis.

– Arbetstiden och de uppgifter som finns måste kunna täckas upp så att det inte blir dubbelarbete för rektorn. Det kan vara en åtgärd som kan vara mycket effektiv mot de många avhoppen, anser Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Hon håller också upp ett orosfinger för frågan om biträdande rektorer. I dag finns fler biträdande rektorer än rektorer och hur ska deras arbetssituation och kompetensutveckling hanteras?

Resultatet av professionsprogrammet återstår att se men det pågår också en hel del annat för att förbättra situationen för landets rektorer.

Just att vara ny som rektor är en utsatt situation. Forskningen visar att de första 90-100 dagarna är väldigt viktiga för att sätta vision, kultur och organisation.

Därför har Lärarförbundet skolledare tillsammans med SKR (Sveriges kommuner och regioner), föreningen för Sveriges skolchefer och Jönköpings kommun tagit fram ”En rektors första hundra dagar”, en verktygslåda som innehåller operativt stödmaterial med förklaringar, råd och konkreta exempel som ska hjälpa rektorerna under den första tiden som rektor.

Barn- och elevhälsa, Effektiva beslutsvägar, Effektiva möten, Fritidshem, Kompetensutveckling, Kränkande behandling, Ledarskap och styrning, Rutiner och kommunikation, Svåra samtal med personal och Team och Årsplanering är de områden skolledare nu erbjuds verktygslådor för och de finns att tillgå på Lärarförbundets hemsida.

– Det är ett väldigt bra material som vi hoppas också ska kunna bidra till att minska arbetsbördan och avhoppen, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Nytt mentorsprogram 2019

Lärarförbundet skolledare har också gjort egna insatser för mentorsverksamhet. Under hösten 2019 startade förbundet med stöd av Lärarstiftelsen ett mentorsprogram för nya skolledare i Stockholmsregionen. Det inleddes i Stockholm och meningen var att det skulle spridas ut över landet. Nu har mycket av det stått lite på vänt under det dryga ett och ett halvt år som coronapandemin ställt det mesta på ända. Syftet var att träffa en mentor en gång per månad, i ungefär två timmar på plats som man kommer överens om. Adepten ska leda samtalen med mentorn och praktisera sitt ledarskap efter vad som framkommer inom mentorskapet. I början av programmet är meningen att man ska träffa och nätverka med andra skolledare, deras mentorer och ledarinstitutet under en halvdag.

– Jag har fått positiva rapporter från det som ändå hunnits med, säger hon.

Lärarförbundet kommer också under det närmaste året att anordna ett antal ledarskapskurser om hållbart ledarskap och krishantering och även inspirationsföreläsningar kring ledarskap.

Kompetensutveckling har många sidor och det återstår en del att arbeta med kan man konstatera. Men allt är inte svart. Siffrorna från Skolledarenkäten visar att de allra flesta trivs i sin roll som skolledare och att man i hög grad upplever uppdraget som meningsfullt, nära 90 procent finns i stapeln som helt instämmer med påståendet att uppdraget är meningsfullt.

– Det är en stolt yrkeskår, det är ett hedervärt, roligt och trevligt jobb. Det är förutsättningarna för att få utföra det på rätt sätt som brister, många upplever att de drunknar i arbetsuppgifter, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

LÄS OCKSÅ:

Så blir du en bättre rektor - expertens åtta tips

Elevernas resultat sköt i höjden – 3 tips för bättre studiero