Hoppa till huvudinnehåll

Digitala utmaningar för medlemsomröstningen

Den 20 januari inleds medlemsomröstningen om en ny organisering. Omröstningen genomförs digitalt, vilket medför vissa utmaningar.–Nu är det oerhört viktigt att vi når ut så att alla får göra sin röst hörd, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2022-01-12 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:31

Frågan som ska avgöras är om Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Sveriges skolledarförbund ska gå vidare med planerna på en ny organisering inom ramen för organisationernas tillhörighet i Saco. Att omröstningen genomförs digitalt kan innebära vissa svårigheter.

-Jag tror det finns en stor skärmtrötthet. Det kommer så mycket information från alla håll så det finns en risk att drunkna i informationsflödet, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Lärarförbundet Skolledare.

Många kan också uppleva att saken är klar genom den avsiktsförklaring och inriktningsdokument som redan godtagits av respektive förbund.

–De som inte är direkt engagerade kanske inte lägger så mycket tankemöda på det här eftersom man tänker att det redan är klart. Vi måste vi få fram att varje röst räknas och har betydelse. Det är oerhört viktigt att vi lyckas med vår kommunikation, hittar former för olika dialogarenor och så vidare.

Det är Lärarnas riksförbund som har i sina stadgar att genomföra medlemsomröstningar i samband med stora förändringar.

-Det är rimligt att vi också har det så att det är likvärdigt, säger hon.

Själv anser Ann-Charlotte Gavelin Rydman att en ny organisering ger stora möjligheter, för skolledare.

– Att samla alla Sveriges skolledare i en organisation som har en tät samverkan med lärarna kommer ge större möjligheter att nå framgång i förhandlingar och att lyfta upp skolans frågor – frågor som vi vet är viktiga för hela samhället. Det kommer leda till stor medlemsnytta och facklig styrka. Nu ser jag fram emot att höra vad alla skolledare tycker och tänker.

"Hoppas många medlemmar röstar"

Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund, poängterar också han vikten av att man röstar.

– En samlad organisering av landets skolledare gör professionens röst starkare, både nationellt och lokalt. Det kommer att märkas genom ökad medlemsnytta och att skolledarna får större inflytande i viktiga skolpolitiska frågor. Jag hoppas många medlemmar tar chansen och röstar i den kommande medlemsomröstningen.

"Bättre förutsättningar att stärka professionens ställning"

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet, ser fram emot att få veta vad alla Lärarförbundets medlemmar tycker om den stora förändringen.

– Sveriges lärare behöver en samlad, facklig kraft som driver lärarkårens intressen. Jag är övertygad om att en gemensam organisering ger oss mycket bättre förutsättningar att stärka professionens ställning än vad vi har i dag. Men det är en stor förändring, därför ser jag fram emot att få veta vad alla Lärarförbundets medlemmar tycker genom den medlemsomröstning som står för dörren.

"Upp till medlemmarna att påverka framtiden"

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, pekar på att varje röst väger lika tungt i möjligheten att påverka framtiden.

– Det är nu dags för Lärarnas Riksförbunds medlemmar att säga sin mening om en ny organisering. För egen del så bedömer jag att vår roll skulle stärkas av detta. Men i omröstningen väger min röst lika tungt som alla andras och nu är det upp till medlemmarna att påverka framtiden. Om medlemmarna ser fördelarna med en ny organisering kommer ett sådant förslag att läggas fram på förbundsmötet i maj, förutsatt att Lärarförbundet och Sveriges Skolledarförbund fattar motsvarande beslut.

Lärarförbundet

Gavelin Rydman: ”Nu inleds en historisk process”

Lärarförbundet Skolledare och Sveriges skolledarförbund blir Sveriges Skolledare.– Det är en historisk process som inleds, konstaterar Ann Charlotte Gavelin Rydman ordförande i Lärarförbundet Skolledare.

Antalet skolledarombud har fördubblats

2018 fanns cirka 169 skolledarombud i Sverige, i dag är det över 330 – nästan en fördubbling på tre år– Det är viktigt att inse att vi rektorer också är anställda och behöver varandra, säger Björn Hareland, ombudsman i Lärarförbundet Skolledare.

”Det går inte att skylla på eleverna”

Likvärdighet Lärarna vågade knappt gå i korridoren. Och hälften av pojkarna fick inte gymnasiebehörighet. Men våren 2021 gick samtliga nior ut med godkända betyg på Cederbergskolan i Föllinge i Jämtland. Förändringen kom när Thomas Hallberg klev in på rektorsexpeditionen våren 2017. Och med hjälp av Skolverket i projektet Samverkan för bästa skola.

Hur ska alla ges samma chans?

Skolpolitik Den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan kan bli en av 2022 års riktigt heta valfrågor. Hur ska sådant som statens roll, finansieringen, kötiderna och vinst­­ut­tagen hanteras?

Hämtar fler