Skolan ska vara rustad för krig

Den 24 februari, dagen då Ryssland invaderade Ukraina, förändrades allt. Plötsligt fanns kriget i vårt närområde. Höjd försvarsberedskap och ansökan om att gå med i försvarsalliansen Nato blev två konsekvenser av den nya situationen.

En annan konsekvens var att regeringen i maj presenterade en historisk myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i syfte att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. Reformen som trädde i kraft den 1 oktober innebär att 60 statliga myndigheter ska bli beredskapsmyndigheter. Det är myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. För skolans och förskolans del är det Skolverket som är beredskapsmyndighet.
– Vår huvudsakliga uppgift är att ge stöd och information till de huvudmän som har det operativa ansvaret och att växla upp det stödet arbetar vi med nu, säger Katarina Tiväng.

Samhällsviktig funktion måste värnas

Det finns en rad frågor att ta ställning till för myndigheten och även för skolväsendet. Krigsplacering av medarbetare, vilka funktioner ska var och en ha, hur kan man samverka kring it-säkerhet och mycket annat. Det mest grundläggande handlar kanske ändå i slutänden om att skolan kan fortsätta den samhällsviktiga uppgift man har – att utbilda.
– Vi kunde också se i pandemin hur viktigt det är att kunna ta hand om de elever som är barn till människor som arbetar i andra samhällsviktiga funktioner, inom vården exempelvis. Vi måste även hålla i gång gymnasieutbildningen så att det kommer ut nya utbildade människor till samhällsviktiga funktioner, säger hon.

Det finns självklart en oro bland skolledare och lärare vad den ökade beredskapen kommer att innebära rent praktiskt. Vilka blir deras arbetsuppgifter, ansvar och placeringar under en krigssituation?
– Vi hoppas att det stöd och den information vi nu växlar upp kan ge bra förutsättningar för huvudmännen att sköta det operativa ansvaret, säger Katarina Tiväng.