Hoppa till huvudinnehåll

”Förväntningar och krav hjälper särskolans elever”

Inkludering Höga förväntningar och att ställa krav är vägen till framgång också för elever med intellektuella funktionsnedsättningar.- Vi vill gärna ha fokus på elevernas oförmågor, men det handlar om att se deras kompetens, säger Denice Sverla, rektor på Ekebyhovs anpassade grundskola.

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2022-11-03 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:34

En av de inbjudna till årets nationella eTwinningkonferens (se faktaruta) är Denice Sverla. Hon har bland annat vunnit pris som Årets demokratiarbetare och Årets Inspiratör. Motiveringarna har handlat om att hon med höga förväntningar på skolans förmåga arbetat med att stärka elevers självkänsla genom prestation, och att ge alla elever makten över sitt lärande och sitt liv. Om vikten av att se den kompetenta individen.
– Jag har höga förväntningar, men eleverna överträffar i princip alltid dem, säger hon.

Ett tecken på det är att före Denice Sverlas egen föreläsning kommer eleverna själva att hålla föredrag under rubriken ”Vi är inte lika dumma i huvudet som folk tror”. Eleverna på skolan arbetar med entreprenörskap i undervisningen. Genom projektet UNIQ vill de synliggöra målgruppen individer med intellektuell funktionsnedsättning. De har startat ett företag, gett ut en bok och föreläser för makthavare om behovet att ha höga förväntningar på alla individer. Och det har gett resultat.
– Tänk bara en sådan sak att om vi ska ha ett möte för att prata om vår verksamhet tidigt på morgonen. Så har någon blivit sjuk, Då kan vi ringa någon annan som kommer in i stället utan att tveka. Det är ett exempel på hur man utvecklas om man får förtroende och får ta ansvar, säger Denice Sverla.

Just nu byggs en ny grundskola på Ekerö och här har Denice Sverla fått vara med i planeringen från början.
– Det har varit fantastiskt att få vara med från början och bygga något nytt och kreativt. Vi kan ha större klassrum med ännu större möjligheter att träna flexibilitet i form av nya möbleringar. Vi arbetar utifrån gruppundervisning, lära tillsammans i samspel och nya stora lokaler skapar möjligheter till ännu mer utvecklande arbetssätt. Fritidslokalerna är också större och luftigare vilket skapar förutsättningar för nytänk och möjligheter att träna med framtid i fokus, ökat samspel och flexibilitet i miljöerna. Det är viktigt att vi inkluderas i grundskolan. Ibland gör man så mycket anpassningar när man utgår från deras oförmågor att det inte blir likvärdigt. Att lära sig och träna för att blir mer flexibla är viktigt för den här gruppen, säger hon.

Boken ”Judith och muppskolan” är ett annat exempel på hur stor förändring det kan bli. Det är åtta av eleverna som vill visa hur deras vardag ser ut.
– De har åkt ut till andra skolor och haft boksamtal kring den. Då känner jag att mina elever blir inkluderade på riktigt. Då handlar det inte bara om att vara schyst om man hänger med våra elever ett tag, utan om mer jämlik inkludering, där de får bidra och de möts på en jämlik plattform, säger hon.

Denice Sverla håller också för närvarande på att skriva en bok om sitt arbete. Något att se fram emot.

Skolledarna osynliga i Tidöavtalet

Val 2022 Skolledarna är i princip bortglömda i det så kallade Tidöavtalet som den nya regeringen nu presenterat.– Tyvärr är avtalet i total avsaknad av satsningar som påverkar arbetsmiljön eller förutsättningar för skolledare, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Lärarförbundet Skolledare.

Andersson: Vilket samhälle vill vi ha?

Krönika Marika Andersson, rektor på Lövgärdesskolan i Angered, beskriver sitt drömsamhälle där människor tar hand om varandra och även de som är utanför normen är trygga och inkluderade.

I Nacka är Läslovet i fokus året runt

Läsinlärning I vecka 44 infaller Läslovet. I skolor över hela landet planeras en rad aktiviteter för att uppmuntra läsandet inför den. Men Monika Neuman, rektor på Boo Gårds skola i Nacka, har läsandet i fokus året om.- Läsandet är så viktigt för att våra barn ska bli empatiska, demokratiska medborgare, säger hon.

"Kunskap om totalförsvar måste in i läroplanen”

Kriget i Ukraina Vem är jag om Sverige attackeras? En fråga som alla bör ställa sig anser Försvarsmakten och nu lanseras den digitala utbildningen ”Tillsammans är vi totalförsvaret” till skolor över hela landet.– Jag tror att totalförsvarsutbildning måste in i läroplanerna nu och vi kan inte vänta, säger majoren Robert Trupp, som är projektledare för satsningen.

Fyra färska böcker om ledarskap

Fackböcker Vi tipsar om en spännande bok som handlar om mellanledare – arbetslagsledare, förstelärare, utvecklingsledare. Dessutom tre böcker om att leda i förändring.

Hämtar fler