Hoppa till huvudinnehåll

De granskar Skolinspektionens granskningar

Recensioner Skolinspektionen (SI) och dess granskningar har gjort ett tydligt avtryck både i skolans värld, i media och på politisk nivå. Men vad är det egentligen som granskas – och bidrar tillsynen till att kvaliteten i skolan höjs? Det går två forskare igenom i en ny bok.

Publicerad: 2022-04-05 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:32

Mats Alvessons och Maria Strannegårds bok ”Check, check, check – Skolinspektionen och granskandets vedermödor" bygger på en studie där de intervjuat både anställda på SI och andra i skolans värld. Bokens titel är hämtad från en tidigare anställd vid SI som sammanfattade dess tillsynsverksamhet med orden: ”Här är lagen. Kolla av den. Check check check check.” 

Även Alvesson och Strannegård menar att ”bocka av”-insatser – en snabb standardiserad process med fokus på dokumentgranskning och att hitta fel och brister – präglar SI:s tillsynsarbete och getts företräde framför en mer kvalificerad, bred och djup bedömning av de granskade skolorna. En av orsakerna bakom det har varit en strävan hos SI att vara en handlingskraftig, effektiv och produktiv myndighet. En annan är att juristerna inom SI från början fick en starkare ställning än pedagogerna, och de förra såg till att fokus hamnade på regelefterlevnad, inte på de mer svårfångade processer som avgör om en skolas undervisning har hög kvalitet. SI har heller aldrig eftersträvat dialog med skolorna med syfte att ge stöd och vägledning. Det man velat se till är att lagstiftningen följs – och viten och offentlig uthängning har varit påtryckningsmedlen för att uppnå det.

Enligt Alvesson och Strannegård råder viss enighet om att SI verkligen också kommit till rätta med skolor, skolföretag och kommuner som fungerat riktigt illa. Men om SI sammantaget bidrar till att förbättra svensk skola är, menar författarna efter sin genomgång, en öppen fråga. Att SI inte bidrar till att de granskade skolornas kärnverksamhet – undervisningen – stärks och utvecklas råder dock knappast några tvivel om. Tillsynen skulle behöva se ut på annat sätt för att det ska kunna ske, slår de båda forskarna fast.

Forskaren: Mentorskap leder till minskad oro

Stress En oerfaren rektor kan behöva stärka sitt självförtroende i yrket. Med en erfaren vägledare vid sin sida minskar oron för att göra fel och därmed risken att yngre förmågor hoppar av sina jobb i förtid. Men eftersom få arbetsgivare erbjuder detta arrangerar facket ett mentorsprogram.

Tydligare ansvar för att trygga studieron

Studiero Regeringen föreslår flera lagändringar som ändrar ordningen när vårdnadshavare är missnöjda. Rektorer ska också få ökade möjligheter att omplacera eller stänga av elever.

Rektorn: Bra med besked om att nya timplanen dröjer

Timplaner Skolverkets förslag på reviderade timplaner bereds inom Regeringskansliet, men kommer inte att träda i kraft till höstterminen 2022. Skolorna får därför planera utifrån de timplaner och bestämmelser som gäller nu. Det är lika bra, tycker Råsundaskolans rektor Susanna Franzén.

Algoritmer tar över i klassrummet

Digitalisering Med skolans digitalisering följer också it-världens kulturella normer.  – I it-folkets framtida skola är det algoritmer som räknar ut vad just den här eleven förmår och behöver, inte läraren, säger Malin Ideland, etnolog och professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.

Hämtar fler