”Skolledarlönerna är inte rekryterande”

Nyligen publicerades den partsgemensamma lönestatistiken för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges kommuner och Regioner (SKR). Här kan man konstatera att på ett sätt har utvecklingen för skolledare varit positiv de senaste åren. Lönelyften har legat cirka 1–1,5 procentenheter över jämförbara kategorier. Lärarförbundets arbete för att få arbetsgivarna att förstå att skolledaren har en helt avgörande roll för att samhället ska kunna utvecklas har gett resultat.

-Ja, att skolledare har en absolut nyckelfunktion i samhället tillsammans med lärarna tror jag är en självklarhet idag. Där tror jag vårt arbete varit framgångsrikt.

Det har gett viss effekt på lönerna men det betyder inte att problemen är lösta. Det krävs mer och större förflyttningar av löneläget. Nyligen krävde Lärarförbundet Skolledares Ann Charlotte Gavelin Rydman 20 000 kronor mer i månaden för landets skolledare.

-Det handlar inte om att lönen är den huvudsakliga drivkraften för den som vill bli rektor. Men lönen måste vara tillräckligt hög för att vara rekryterande. Om du kan välja ett jobb där löneskillnaden motsvara en resa till Mallorca varje månad, så blir det ett mer komplicerat val. Då kan lönen i stället vara avrekryterande, säger Mathias Åström.

Högst löner i Stockholm

Löneläget för rektorerna skiljer sig också stort över landet. Bäst i Stockholm med ett snitt på 57 359 kronor för rektorer och 53 163 för förskolerektorer. Sämst i Västernorrland med 48 395 för rektorer i och 45 903 för förskolerektorer. I snittet ingår också biträdande rektorer.

– Det här gäller ju i princip alla yrkesgrupper – civilingenjörer, sotare eller vad som. Lönerna är högre i tillväxtområden. Och det är en stor utmaning och ett dilemma att hålla uppe löner i glesbygden. Om du exempelvis ska tillsätta en rektor i Byske i Västerbotten, så är det ju ofta inte bara det jobbet utan också ett jobb för medflyttande partner som ska ordnas. Det här är ju inte i första hand en facklig fråga utan handlar mer om finansieringssystem, regionalpolitik och så vidare, säger Mathias Åström.

Glöm inte arbetsmiljön

Att vara skolledare är inte bara en fråga om löneläget. Arbetsmiljö är en helt avgörande faktor för att få folk att stanna kvar på jobbet. De senaste åren har omsättningen av rektorer varit hög, många är eller riskerar att bli utbrända, de utsätts för mer hot och våld, pandemin och nu kriget i Ukraina har lagt ytterligare kravbördor på skolledarna.

– Att försöka lösa personalbristen, inte minst på lärare är en annan utmaning för skolledarna. Vårt arbete för att stärka skolledarnas situation måste fortsätta ge resultat. Ett tydligt krav är att det måste bli färre anställda per skolledare, säger Mathias Åström.

LÄS ÄVEN: Så fixar du ditt lönesamtal