Allt färre vill bli lärare

Behovet av lärare och förskollärare de närmaste åren är mycket stort. Enligt Skolverkets prognos kommer det att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035. Och den prognosen utgår från att det inte görs någon ambitionshöjning, även på områden där andelen utbildade lärare är väldigt låg som i förskola och fritidshem. Men samtidigt sjunker alltså antalet som vill bli förskollärare eller lärare.
– Det är svårt att göra en snabb analys vad det beror på. En stor del av förklaringen nu är förstås att under pandemin sökte fler utbildningarna och att man nu är tillbaka på tidigare nivåer. Men det är ju ingen bra situation, säger Per Båvner, utredare på Lärarförbundet.

Rapporten visar att den största minskningen av ansökningar har skett till utbildningarna förskollärare och speciallärare (minus 19 procent vardera), följda av grundlärar- och specialpedagogutbildningarna som minskat med 15 respektive 14 procent.

Vad kan man då göra för att öka intresset att bli lärare?
– Vi måste som fackförbund fortsätta att göra det vi kan göra. Arbeta för bättre löner, bättre arbetsvillkor, mindre gruppstorlekar och annat som kan öka attraktionen att bli lärare, säger han.

Det finns en rad faktorer som påverkar dem som ska göra sitt framtida yrkesval. En faktor som kan ha betydelse här är mediebilden av läraryrket. På senare har mycket handlat om lärare som utsätts för hot och våld, under pandemin har smittrisken stått i centrum, ökade krav från föräldrar och ökade krav på dokumentation har skapat en arbetsbelastning som i många fall lett till stressrelaterade sjukdomar. Förhållanden som dominerar medieintresset.
– Det är ju viktiga och oacceptabla förhållanden som ska lyftas fram, det har vi ju också gjort som förbund. Men kanske skymmer det dock den generella bilden av att vara lärare. I de allra flesta klassrum i Sverige finns en mycket god stämning och i de undersökningar som görs så hör lärare och förskollärare till dem som trivs allra bäst med sina jobb.

Problemet börjar tidigare

Per Båvner pekar också på en annan faktor som kan vara viktig, när det gäller intresset för, i första hand, att bli förskollärare. Det är gymnasiets barn- och fritidsprogram som också har rekryteringsproblem.
– Vi vill ha en tydligare styrning av utbudet riktat mot de yrkesförberedande programmen. Nu bygger mycket på elevens eget val. Fram till 90-talet hade kommunerna möjlighet att styra över utbudet gymnasieprogram. Valfrihetsreformerna innebar att studenternas efterfrågan av utbildning i stället blev helt styrande.

Man kunde då marknadsföra dem tidigare för att locka in elever. Det är så oerhört viktigt att vi kan bemanna välfärdssektorn, alla kan inte jobba med Mello om man uttrycker sig lite drastiskt, säger Per Båvner.

Situationen för ansökningarna till förskollärare är alltså särskilt bekymmersam. Lärarförbundet har tidigare konstaterat att för att förskolan ska klara sitt uppdrag borde minst 70 procent av personalen vara utbildade förskollärare. Statistik från Skolverket har visat att i verkligheten har bara 40 procent den utbildningen. Förra året fanns det motsvarande drygt 100 000 heltidstjänster i förskolorna i Sverige. Omkring 40 000 av dessa hade förskollärarexamen. Det ger en bild av hur stort det framtida behovet är.

Enorm övervikt kvinnor

Ytterligare ett område som den nya rapporten från UHR pekar på är att den sneda könsfördelningen ökar. Uppdelat på kön har kvinnors ansökningar minskat med 18 procent medan männens har minskat med 31 procent.
–Det är ett problem vi har brottats med i decennier men det blir inte bättre utan till och med sämre, säger Per Båvner.

Av de sökande till förskollärarutbildningen höstterminen 2021 var 91 procent kvinnor, inför hösten i är det 92 procent.
–Det är viktigt att värna de män som är anställda i förskolan idag, och gärna se till att de läser in förskollärarprogrammet, säger Per Båvner.