Hoppa till huvudinnehåll

Kan arbetsmiljön hota det svenska musikundret?

Arbetsbelastning Fyra av tio lärare i den kommunala kulturskolan har övervägt att sluta. Låga löner, dålig arbetsmiljö och allt högre arbetsbelastning anges som skäl. Det visar en ny rapport från Lärarförbundet.- Rapporten lyfter viktiga frågor, samtidigt är förutsättningarna väldigt olika över landet, säger Inger Carlonberg, rektor på Solna kulturskola.

Håkan Söderberg

hakan.soderberg@skolledaren.se

Publicerad: 2022-06-08 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:31

Rapporten om lärare i kulturskolans villkor och arbetssituation har det drastiska namnet ”Döden för det svenska musikundret?” Finns den risken?
– Jag förstår att det är en tillspetsad rubrik, även om man kan fundera över vad som är kulturskolans egentliga uppdrag. Är det att leverera duktiga artister eller ge alla barn möjlighet till kulturskapande? Eller både och? Kraven att vara relevant för dagens unga utmanar verksamhetens arbetssätt, säger Inger Carlonberg.

Rapporten är en dyster läsning om hur kulturskolans lärare uppfattar sitt arbetsliv. Lönerna är för låga, arbetsbelastningen för hög, de har för ofta delade arbetspass och kan i för låg grad påverka sitt arbete. Rapporten utmynnar i en rad krav från Lärarförbundet (se faktaruta).

Inger Carlonberg påpekar att kulturskolans förutsättningar är så olika, till och med väsensskilda, beroende på om den finns i stora städer, små städer, glesbygd eller ren landsbygd. I större städer har man exempelvis ofta egna, anpassade lokaler, på andra platser har man lokaler i skolan eller får låna lokaler av annan verksamhet.

Låga löner

Missnöjet med alltför låga löner är utbrett bland kulturskolelärarna enligt rapporten. Trots att många har långa akademiska utbildningar tjänar en lärare i kulturskolan idag cirka 33 936 kronor i månaden.
– Här finns en frustration, många upplever att det blir frånåkta av förskollärare, fritidspedagoger och grundskolelärare lönemässigt. Det är viktigt att de satsningar som görs på lön och karriärvägar också ska gälla kulturskolans lärare.

Frågan om delade pass som Lärarförbundet vill ta bort i möjligaste mån är i det sammanhanget inte helt enkelt, anser Inger Carlonberg.

– Här finns nog en del olika uppfattningar. Delade arbetspass som är beordrade är förstås inte bra. Eftersom arbetstiderna mest är förlagda till eftermiddag, kväll och helg, kan möjligheten att få jobba dagtid vara uppskattad även om det innebär delat arbetspass. Men sen att arbetsgivarna ska stå för resekostnader, arbetsredskap och sådant ser jag som en självklarhet.

Lärarförbundet vill i rapporten få till ett bättre samarbete med grund- och gymnasieskolan, och att undervisningen i högre grad kan förläggas till raster, håltimmar, elevens val samt före och efter skoldagen.
– Jag skulle gärna se ett ökat samarbete mellan grundskolan och kulturskolan. Men det är en balansgång, vi får inte glömma att frivilligheten är den starkaste drivkraften för våra elever.

Skolledarna lyfts

Ett av kraven från Lärarförbundet handlar specifikt om skolledares situation; ”… skolledarna inom kulturskolan måste ges goda organisatoriska förutsättningar för att kunna leda kulturskolan. Alla kulturskolechefer erbjuds skolledarutbildning, antalet medarbetare per chef i kulturskolan minskar och att skolledarna får verktyg och resurser för att bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete”.
– Att arbetsmiljön och utbildning sätts i fokus är mycket bra. Vi har så speciella förhållanden, lokalerna måste vara speciellt utrustade: ljudisolerade rum, anpassade dansgolv och så vidare. Det ställer höga krav på arbetsmiljön och självklart behöver vi som skolledare ha verktyg för det, säger hon.

I rapporten pekas också på en ökad nationell reglering i den kommunala musikskolan.
– Kulturskolan är kommunal och måste vara det med tanke på det väldigt stora skillnaderna i förutsättningar. Men jag skulle gärna se en nationell reglering, en ramlag för att ge likvärdighet och riktlinjer, men som tillåter lokal organisation och drift.

Intervjuerna och insamlingen av uppgifter genomfördes mellan 28 mars och 22 april i år. Undersökningen skickades ut till 2 944 respondenter och besvarades av 1050, vilket betyder en svarsfrekvens på 36 procent.
–Det är ett ganska stort bortfall så man ska inte dra alltför stora växlar. Men rapporten sätter fingret på och uppmärksammar viktiga frågor, säger Inger Carlonberg.

Semester med förhinder för skolledare

Arbetsbelastning Nära hälften av Sverige skolledare var tvungna att ändra sina semesterplaner förra sommaren. Och långt över hälften upplever att jobbet kräver att man är tillgänglig under semestern.– Det är viktigt att arbetsbelastningen uppmärksammas. Vi vill ju få in de unga ledarna i skolan och att de ska orka, säger Pia Johansson, rektor på Drottning Blankas Gymnasieskola i Jakobsberg.

Likvärdighet och ledarskap är temat på Skolledare21

I kommande valrörelse har likvärdigheten inom svensk skola och förskola seglat upp som den tunga skolfrågan.–På Skolledare21 får skolledarna ta del av såväl aktuell forskning som lyckad praktik hur de kan öka likvärdigheten för barn och elever, säger Björn Hareland, programansvarig på styrelsens uppdrag.Bland talarna märks bland andra skolminister Lina Axelsson Kihlblom och Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Historiskt när skolledarna fick ett och samma förbund

Den 1 januari 2023 går Lärarförbundet skolledare och Sveriges skolledarförbund samman och bildar Sverige Skolledare. I lördags, den 21 maj, togs det historiska beslutet.– Nu väntar en intensiv men jätterolig tid för att forma det nya förbundet för Sveriges viktigaste chefer, säger Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Här är de tre nominerade till att bli Årets Rektor

Förmågan att se alla elever och alla medarbetare. Det är ett gemensamt drag hos de tre rektorer som nominerats till Årets rektor. Vem som dragit det allra längsta strået av Maria Risthammar, Emma Enström och Åsa Söderberg avslöjas i samband med Skolledare21 den 28–29 juni i Stockholm.

Hämtar fler