Meriteringsnivå för rektorer fattas i professionsprogrammet

Det är ett nytt steg som tagits i skapandet av ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att bland annat inrätta ett Råd för skolväsendets professioner. Rådet ska hjälpa Skolverket i arbetet med en nationell struktur för kompetensutveckling och med att utreda frågor om ett meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Regleringen av rådet träder i kraft den 1 oktober 2022.

– Jag blir beklämd av att läsa att en meriteringsnivå för rektorer lyser med sin frånvaro, trots att vi i Lärarförbundet Skolledare påpekat behovet vid flertalet tillfällen. I lärarspåret ska man kunna få flera meriteringsnivåer, men för rektorer finns inget, säger Ann-Charlotte Gavelin-Rydman.

Behövs för att fler ska stanna

Det finns många utmaningar för yrket. Skolledaromsättningen är hög. Fem av tio rektorer i grundskolan och gymnasieskolan lämnar yrket efter endast tre år. Efter fem år har andelen ökat till sex av tio.

– Just meriteringen kan ge starkare incitament för rektorerna att faktiskt genomgå utbildningar inom programmet och bidra till att fler vill stanna kvar inom yrket. Att det också finns en avancerad nivå som kan resultera i en högre lön, en annan typ av befattning eller vad det kan vara, säger hon.

Hon är i grunden ändå positiv till professionsprogrammet och de steg som nu tas och tror att det kan leda till en bättre styrning av skolan och en bättre fortbildning för skolledare. Flera steg har också tagits på vägen med bland annat en ny rekryteringsutbildning för skolledare samt fler fortbildningsinsatser för verksamma rektorer.

– Som skolledare har vi ändå upplevt att regeringen och Skolverket lyssnat på oss och det hoppas jag att de fortsätter med så att även frågan kring rektorers meriteringsnivåer kan hanteras på ett bra sätt, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Huvudmännens ansvar

Ett professionsprogram är bra men löser inte alla problem. Det finns också andra delar som har betydelse för skolledares kompetensutveckling.

– Det är exempelvis viktigt i sammanhanget att huvudmännen tar ansvar för att det ska finnas en kompetensutvecklingsplan. Men vi hör från våra medlemmar att det inte är på det viset. Då finns risk för att det blir ett tapp i kompetensutvecklingen trots att behovet är så stort, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.