Kraven ökar på skolledarna när lärarna mår sämre

Trötthet, smärta, sömnsvårigheter och ångest är några av de besvär som orsakats av arbetsmiljön enligt undersökningen. Foto: Adobe Stock

Arbetsmiljöansvar Lärare toppade statistiken när det gäller arbetsorsakade besvär under förra året, visar Arbetsmiljöverkets nya undersökning. Skolledare behöver öka insatserna kring arbetsmiljöarbetet för att få bukt med den oroväckande trenden, men många får inte förutsättningarna, konstaterar Anders Forsell, arbetsmiljöexpert på Sveriges Skolledare.

Anders Forsell, arbetsmiljöexpert och chefsförhandlare på Sveriges Skolledare, säger att många rektorer är hårt pressade efter pandemin. Besparingar går som en löpeld från kommun till kommun. Samtidigt ökar kraven från vårdnadshavare och elever. Skolledarna får ett omöjligt uppdrag om skolhuvudmännen ger dem otillräckliga resurser och tillåter att utomstående får komma med orimliga krav.

 

– Många skolledare kämpar hårt för att öka och förbättra insatserna i arbetsmiljön men de ges inte resurserna som krävs utan de blir bara en bricka i budgetspelet, säger Anders Forsell. 

Lärare toppar "ohälsolistan"

Arbetsmiljöverkets nya rapport Arbetsorsakade besvär 2022 visar en positiv trend för en majoritet av sysselsatta yrkesgrupper mellan 16 och 74 år. Generellt har de arbetsorsakade besvären minskat från en andel på 32 procent (år 2020) till 25 procent efter pandemin. 

 

Den positiva trenden gäller dock inte lärare i fritidshem, grundskola och förskola. De toppar i stället statistiken över de yrkesgrupper som uppger att de har mest arbetsorsakade problem.

Nästan hälften av lärarna uppger att de drabbats av olika fysiska eller psykiska åkommor som en följd av sitt arbete under år 2022. Det kan handla om exempelvis trötthet, fysisk smärta, värk, sömnsvårigheter, ångest. Besvären har orsakats av brister i arbetsmiljön eller olyckor.

 

– År 2020 visade vår undersökning att 46 procent uppgav att de hade arbetsorsakade besvär och på den nivån ligger man nu kvar även efter pandemin, säger Dennis Webstedt, utredare på statistikenheten på Arbetsmiljöverket.

 

Det kan jämföras med statistik från 2016 då lärare i grundskolan, förskolan och i fritidshem låg på 33 procent. Ökningen som skett är statistiskt säkerställd. Under 2018 ändrades dock metoden vilket kan ha påverkat resultatet i senare undersökningar.

Fler kvinnor är drabbade

Det är en högre andel kvinnor än män som anger att de har besvär som en följd av sitt arbete. I rapporten går man inte in specifikt på vilka som är de största arbetsmiljöproblemen för just lärare men generellt är det:

 

• förhöjd arbetsbelastning

• påfrestande arbetsställningar

• krävande ”kunder” som för lärarnas del innebär elever eller föräldrar

 

Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare, säger till vilarare.se att hon inte är överraskad över lärarnas placering i ohälsotoppen.

”Det som har hänt har väldigt mycket att göra med det som händer i skolan. Nedskärningar i kommunerna, marknadsskolan gör att skolan blir en tjänst man köper, det handlar om mål- och resultatstyrning – att hela tiden mäta det som kommer ut och man lägger alldeles för lite krut på att titta på vilka förutsättningar lärare får att utföra sitt arbete”, säger Åsa Fahlén till vilarare.se.

 

Hennes problembeskrivning handlar om att lärare har höga krav på sig men väldigt liten kontroll över sina arbetsuppgifter. Samtidigt sväller uppdragen vilket, enligt Åsa Fahlén, leder till en ohållbar arbetsbelastning.

Lider av ”organisatorisk anorexi”

Anders Forsell säger att lärare och skolledare just nu befinner sig i en negativ spiral där båda grupper har en ansträngd arbetssituation på grund av bristande resurser. Samtidigt är alla beroende av varandra. När resurserna urholkas påverkar det skolledarnas möjligheter att hantera arbetsbelastningen både för sig själva, sina medarbetare och elever. 

 

– Vi befinner oss i ett läge där musten har sugits ur systemet. Skolledarna får käcka förslag om omorganisationer men det är svårt att genomföra på skolor där ett redan ansträngt läge har lett till organisatorisk anorexi, säger Anders Forsell.

 

Arbetsmiljöverkets rapport om Arbetsorsakade besvär 2022

• Undersökningen görs återkommande vartannat år.

 

• I denna undersökning har 13 500 sysselsatta personer mellan 16–74 år svarat på frågor.

 

• Resultat har inte redovisats där det funnits färre än 50 svarande inom en yrkes- eller näringsgren. Det innebär att det kan finnas andra yrken med hög andel besvär som inte redovisats på grund av för litet svarsunderlag.

 

• Andra yrkesgrupper med hög andel besvär i undersökningen är undersköterskor, sjuksköterskor, museiintendenter, bibliotekarier, takmontörer, golvläggare och VVS-montörer. Yrken med låg andel besvär är exempelvis banktjänstemän, civilingenjörer och jurister.