Förbundsordförande Matz Nilsson hade med sig en rad förslag på viktiga åtgärder till mötet med skolminister Lotta Edholm. Foto: Tomas Bergqvist
Skolminister Lotta Edholm var bekymrad över den stora omsättning Sverige har i dag på rektorer. Hon undrade om Sveriges Skolledare hade några tankar om vad som behöver göras för att få stopp på karusellen.
– Vi har en omsättning som vi måste få stopp på. Men med den arbetsbörda vi har, dåliga incitament och löneutveckling och en otydlig förbättringspotential så tycker många lärare, förstelärare och biträdande rektorer inte att uppdraget som rektor är attraktivt, säger Matz Nilsson.
Lista med åtgärder som behöver göras
Sveriges Skolledare hade med sig en lista på viktiga åtgärder som man ser att regeringen behöver åtgärda för att skolledarna ska få en vettig arbetssituation.
Först lyfte Matz Nilsson vikten av att få en nationell finansiering av den svenska skolan.
– Vi är inte naiva utan vi vet att det i dagsläget inte finns en majoritet i Sveriges riksdag för en nationell skolpeng. Men man borde kunna enas om att ta fram nationella kriterier för att fördelar de statliga resurserna likvärdig utifrån en gemensam fördelningsnyckel så de statliga pengarna når de elever som har störst behov, säger Matz Nilsson.
Han menar att staten har en enorm möjlighet här att påverka det finansiella läget för skolor eftersom staten exempelvis fördelar 20 procent av grundskolornas resurser i dag.
Lokala politiker lägger sig i för mycket
Den andra viktiga punkten handlade om att stärka lärare, rektorer och skolchefers mandat och minska den politiska inblandningen i skolan på lokal nivå så rektorer exempelvis får mandat att styra sin inre organisation. Matz Nilsson menar att professionaliseringen behöver stärkas i svensk skola.
– Vi har en alldeles för stor politisk intervenering i den lokala styrningen av skolan. Det gör att skolledare inte kan fokusera på sitt uppdrag enligt styrdokumentet för att de inte får de förutsättningar de behöver. Vi ser att rektorer i fristående skolor som inte har en politisk styrning har mycket större friutrymme än vad en kommunal skolledare har, säger Matz Nilsson.
Ett viktigt steg att öka professionaliseringen vore att skolchefsutbildning, som Skolverket nu erbjuder huvudmän på frivillig basis, görs obligatorisk. Den bör införas för skolchefer enligt samma modell som rektorsutbildningen är obligatorisk när en rektor får en tjänst, anser Sveriges Skolledare.
– Vi anser också att de uppdrag som Skolverket formulerat i sina riktlinjer för skolchefer bör skrivas in i skollagen. Då blir det tydligt vad en skolchef förväntas göra i sitt uppdrag, säger Matz Nilsson.
Större administrativ börda än lärarna
När det gäller skolledarnas arbetsmiljö i skolan och förskolan behöver regeringen ta ett helhetsgrepp, anser Matz Nilsson. Han konstaterar att rektorerna är ännu mer administrativt belastade än vad lärarna är. De tvingas lägga större delen av sin arbetstid på administration i stället för att vara ute och organisera och stötta lärare och förskollärare i deras uppdrag.
– Den administrativa bördan är en daglig fråga för oss på förbundet. Vi möter rektorer som säger att det håller på att gå helt över styr. Rektorer är både HR-, ekonomi-, facilitets- och incidentadministratörer. Vi jobbar i 15 olika digitala verksamhetssystem och ibland mer i vissa kommuner. Vi lägger orimligt mycket tid på detta, säger Matz Nilsson.
Löneutvecklingen får inte glömmas bort
Han konstaterar att det enda sättet att höja resultaten i svensk skola är att få ett hållbart ledarskap och en professionalisering där lärarna får ägna sig åt undervisning, rektorerna åt att leda och organisera den pedagogiska verksamheten och skolchefer som tar sitt fulla ansvar och säkerställer att huvudmannen gör sitt för att resultaten ska uppnås.
Och sist men inte minst behöver det göras något åt skolchefernas löner.
– De måste finnas en lönepolitik med tydliga incitament att det lönar sig också i lönekuvertet att ta ett större ansvar för både budget, personal och barn och elevers utveckling, säger Matz Nilsson.
