Från våld till trygghet

Barnen slog varandra så de blödde när konflikterna urartade. Ofta kom äldre släktingar och vänner in utifrån för att blanda sig i konflikten och även om syftet kunde vara att lösa den, slutade det med att den förvärrades.

När Sami Hussein i årskurs 6 får frågan hur det kändes att gå i en skola som var så stökig ser han först lite förvånad ut.

– Jag tjafsade jättemycket själv, alla gjorde det. Men nu vill jag vara bra i skolan. Det är mina lärare som har motiverat mig till det. Jag är mycket bättre i skolan nu, och det är skönt när det är lugnare.

I fjärde klass deltog han och klasskamraten Bayan Al-Zghoul i det våldspreventiva programmet ”Agera tillsammans”:

– Jag var också ganska stökig, jag lyssnade inte på lärarna som jag borde. Men vi fick arbeta i grupper och lära oss att samarbeta, det gjorde så att vi i klassen kom närmare varandra. Och man bråkar inte med en vän, berättar Bayan Al-Zghoul.

Blev chockad i början

Det är bara två år sedan de jobbade med ”Agera tillsammans”. Vid det laget hade Rågsveds grundskola redan kommit en bra bit på vägen. Några år tidigare var läget sådant att redan sjuåringarna visste att de behövde slåss om de ville uppnå någon status, berättar rektor Marko Anderot.

– Jag blev chockad när jag kom hit 2015. Bara inom loppet av en månad hade vi en avstängning, en omplacering och sex skriftliga varningar. I min värld är en varning något oerhört allvarligt, ett stort undantag.

 Men han lät sig inte avskräckas.

– Min styrka är att jag inte tycker det är jobbigt att ta itu med svåra saker, oavsett om det är personärenden eller struktur. Och ingen annan skulle lösa våra problem. Det var upp till oss själva.

Sju år efter att han tillträtt fick grundskolan i Rågsved Stockholm stads kvalitetsutmärkelse.

Stolt men inte färdig

Marko Anderot är stolt över sitt och personalens arbete. Han sitter bekvämt i sin soffa i rektorns rum, det ena långa benet har han slängt över det andra. Men han är långt ifrån tillbakalutad, utmaningarna kvarstår.

– Rågsved är ett av Stockholms socioekonomiskt utsatta områden. I en innerstadsskola kommer 95 procent att klara kunskapsmålen oavsett vilka lärare de har. Våra elever har sämre förutsättningar än andra och de har rätt att få den bästa undervisningen.

Det var hans mål när han kom till skolan, men kunskapsfokuset fick stå tillbaka de första åren. Problemen med våld och konflikter bland eleverna matchades av problem i organisationen.

– Att eleverna hade konflikter var ett symtom på andra saker: Vi var inte tillräckligt tydliga som ledare, till exempel. Personalen mådde inte bra. Skolan hade förlorat sitt högstadium något år tidigare och många sörjde kollegor som tvingats sluta.

Klargjorde ramar och förväntningar

I Rågsveds grundskola har 97 procent av eleverna svenska som andraspråk. Om­- sättningen av elever är mellan 25 och 30 procent varje år. Bara de två faktorerna sammantaget innebär att kraven på lärare och ledning är skyhöga.

Marko Anderot uppfattade samtidigt en otydlighet i struktur och ledning. Hans första uppgift blev att klargöra ramar och förväntningar.

– Då, när jag kom hit, var inflytandet samlat till ett fåtal i personalen som kunde sitta på flera stolar samtidigt, som förste­lärare och arbetslagsledare. Och det fanns ett belönings- och kompensationssystem som jag inte kunde ställa mig bakom.

Systemet innebar att olika uppgifter, som att vara arbetslagsledare, förstelärare, eller rycka in som vikarie för andra lärare, kompenserades med minskad undervisningstid. Det fick till konsekvens att de skickligaste lärarna undervisade minst. Marko Anderot tog bort förmånerna, en efter en.

– Det var nog många som tyckte att jag var dum och formell. Det var också många som slutade, men det är ju helt naturligt när kraven förändras. Alla tycker inte om det.

Elevhälsan och expeditionen avlastade

Hur det nu var, lärarna kunde inte både undervisa mer och sköta de uppgifter som tillkommer i en skola med många konflikter bland eleverna. Lösningen blev att involvera elevhälsan och expeditionen, för att på så vis avlasta lärarna med administration, som exempelvis enkäter eller utredningar om kränkningar. Dessutom anställdes ytterligare en skolkurator för att hjälpa till både med elevärenden och med förebyggande arbete.

För att direkt stötta eleverna utbildades personalen under de första åren i medling och i lågaffektivt bemötande. Skolan deltog också i ett våldspreventivt program i Rågsved tillsammans med socialtjänst och polis. Och på mellanstadiet fick eleverna arbeta med programmet ”Agera tillsammans” från organisationen MÄN.

”Vi har toksatsat”

Resultat märktes inom ett par terminer. I dag känns det hela avlägset, konstaterar försteläraren i svenska som andraspråk, Susanne Danielsson.

– Marko kom in med friska ögon. Han har sett till att vi har fått verktyg för att hjälpa eleverna att hantera konflikter, som medling och lågaffektivt bemötande. Med det har vi lärare kunnat ta ett större ansvar för att vända situationen.

Hon påpekar att en av de största pedagogiska svårigheterna har varit läsningen och läsförståelsen.

– Men vi har toksatsat med läsgrupper i alla klasser och det märks stor skillnad på läslusten. Det vinner eleverna mycket på, de får lättare att förstå alla typer av texter sedan.

Marko Anderot instämmer:

– I takt med att det blev lugnare kunde vi fördela om resurserna. Resultatet av satsningarna på läsning skördar vi nu. Våra elever överpresterade första gången förra året, mitt mål är att de ska göra det varje år.

Reportaget publicerades i Skolledaren 4/2023