Resurser saknas för tidiga specialpedagogiska insatser

Inbjudare var utbildningsutskottets ordförande Fredrik Malm (L) och ledamoten Linus Sköld (S) och deltagare, i vad man kallade en inspirationspanel, var Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare, Johanna Jaara Åstrand, Sveriges Lärare, Anki Sandberg, Riksförbundet Attention, Bodil Båvner, Sveriges Kommuner och Regioner, och Danijel Lucic, Specialpedagogiska myndigheten.

Rätt insatser i rätt tid

Hearingens utgångpunkt var att en av samhällets viktigaste uppgifter är att ge varje barn som föds goda förutsättningar för att få en bra uppväxt och att få utveckla de förmågor som krävs för att leva ett gott liv, att skolan ska lägga en viktig grund för barns fortsatta liv. Rätt form av insatser i ett tidigt skede i skolan kan i många fall förebygga framtida skolmisslyckanden och även förebygga risk för utanförskap och ohälsa. 

Ambitionen var att granska hela kedjan av ansvar från rikspolitik till den enskilda lärarens förutsättningar att arbeta utifrån ett inkluderande arbetssätt.

”Förödande nerdragningar”

Hearingen ägde rum mot en mörk bakgrund. Sveriges årliga och nyligen publicerade Stora Skolledarenkäten, som presenterades på hearingen, visar bland annat att en majoritet av rektorerna kommer att behöva genomföra besparingar som de befarar påverkar barnens och elevernas möjligheter att nå målen. Bara fem procent av medlemmarna som svarat på enkäten, och som angett att de arbetar i kommunal sektor, instämmer i påståendet "Min huvudman säkerställer att det finns tillräckliga resurser till extra anpassningar". 

– Skolledare tvingas därför till potentiellt förödande neddragningar på lärare, elevassistenter, elevhälsa och olika stödinsatser, konstaterade Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Samtidigt är den höga rektorsomsättningen och att huvudmännen strävar mot allt större rektorsområden ytterligare orosmoln. Just kontinuitet lyfts ofta som det viktiga för barn i behov av stöd.

I panelen rådde stor enighet om att man ser problemen och att det finns möjligheteter att göra något, att de beslutande politikerna måste lyssna mer på lärare och elever. Och att det verkligen är dags att göra det nu.

– Skolledarna tvingas att riva ner det som byggts upp. De sitter med budgetpussel och under stor samvetsstress. Det händer nu medan vi står här, konstaterade Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Skolledarens viktiga roll

Fredrik Malm framhöll dock att han var där som utbildningsutskottets ordförande och inte som representant för regeringen, så några klara besked kom inte. Samtidigt finns det saker som kan göras här och nu, något som de två inbjudna föreläsarna lyfte.

Niclas Rönnström, forskare och tidigare universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet, framhöll skolledarnas viktiga roll för att främja en likvärdig och inkluderande utbildning. En roll som blivit allt viktigare när kraven idag inte bara är en skola för alla utan en skola där alla elever ska ha framgång. Tydlig kommunikation och att bygga relationer med lärare, elever och föräldrar är två av punkterna för ett framgångsrikt ledarskap, enligt Rönnström.

Ingen quick-fix

Sirkka Persson föreläste om specialpedagogiken i rektorsuppdraget. Hon är idag verksamhetsutvecklare men har tidigare idag bland annat bedrivit framgångsrik inkludering som rektor på Kringlaskolan i Södertälje. Trygghet och systematik – inte någon quick-fix, var hennes budskap, men även hon framhöll att det inte går att trolla om inte förutsättningar finns.

Under hearingen visades ett antal citat från skolledare, lärare och elever som på olika sätt berörs av att en skola för alla blir verklighet. En pojke konstaterade ”Jag står här i korridoren därför att jag förstör för dom andra”. Ett citat som sätter sig i huvudet och påminner om hur viktig frågan i grunden är.