Lagarbetet är den vinnande lösningen i Luleå

I ett digitalt möte träffar vi skolledaren Lena Heikka, utvecklingsledare och lektor för grundskolan, Louice Stridsman, verksamhetschef för grundskolan och Maria Hahne, rektor på gymnasiet och facklig representant för Sveriges Skolledare. De är överens om att satsningen på att utveckla rektorernas arbetsmiljö har burit frukt.

Bygger på en lagtanke

Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar över hela fältet, förskola, grundskola och gymnasium. Det tydligaste exemplet på förbättringsarbetet är grundskolan där man sedan 2019 har en helt ny organisation. Här finns en verksamhetschef och en utvecklingsledare i toppen. Därefter är den uppdelad i tre olika geografiska områden som vart och ett har en områdeschef, som är rektorernas närmaste chef. Systemet bygger på en lagtanke med frekvent utbyte mellan rektorskollegor och chefer efter en fastställd plan.

– Rektorerna träffar sina områdeschefer en gång i veckan exempelvis men vi har ett även ett stort kollegialt utbyte mellan områdena, säger Louice Stridsman.

Trygghet med ekonomi och HR

Under flera år har kommunen också arbetat med att utveckla ekonomi, HR och pedagogiskt it-stöd för rektorerna. Bland annat har man skapat ett system där varje rektor vet vilken av kommunens ekonomer som ansvarar för den enskilda skolan. Samma gäller för HR.

– Det ger stor trygghet att träffa ”min” ekonom och HR-konsult. Vi ser bland annat över både bemanningsplaner och att ekonomin är i balans. Det handlar om att kunna planera hållbart och långsiktigt, säger Maria Hahne.

Anställde "förbättringsagent"

Under 2021 projektanställdes en så kallad förbättringsagent på ett år. En person som ”skuggade” rektor för att se om det fanns små saker, administrativa processer som kunde förbättras och förändras.

– Hon följde rektorer i det dagliga arbetet för att lyssna in vad som kunde effektiviseras i administrationen och det gav en del resultat, säger Lena Heikka.

Barn- och ungdomsförvaltningen samarbetar också med andra förvaltningar.

– Luleå är en stor kommun och vi är beroende av varandra. Därför jobbar vi tillsammans och försöker hela tiden se om vi kan gå snabbare fram och kapa tiden för vissa processer.

Tydligt resultat

Det finns ingen säker statistik kring vad hela den här processen inneburit, men resultatet är uppenbart, menar de tre.

– Rektorerna stannar på sina jobb och vi ägnar mycket lite tid åt att rekrytera, det är ett strategiskt arbete som medverkat till att vi i dag har en liten omsättning av rektorer, konstaterar Louice Stridsman.

Kanske något för andra kommuner och skolor att lära sig av?

– Vi har inte tänkt så mycket på att sprida den vidare men det är klart att man gärna får höra av sig, säger Lena Heikka.

Så är Luleås grundskola organiserad

Organisationen bygger på en lagtanke, med en verksamhetschef och en utvecklingschef i toppen. Under dem tre områdeschefer för tre områden:

• Hertsön-Örnäset-Björkskatan har elva grundskolor i sitt område, med 13 rektorer och två biträdande rektorer. Här finns också åtta skolhandläggare i organisationen.

• Gammelstad-Sunderbyn-Råneå har åtta grundskolor i sitt område samt sjukhusskolan på Sunderby sjukhus, med nio rektorer och en biträdande rektor. Här finns fyra skolhandläggare

• Centrum-Notviken-Bergnäset har 14 grundskolor och en grund­särskola i sitt område, med tolv rektorer och tre biträdande rektorer. Här finns också fem skolhandläggare.

Artikeln publicerades i nr 4/23 av Skolledaren