Läsförmåga: ”Vi måste prata om det vi läser”
Maria Heimer Foto: Studentlitteratur
Läsinlärning En femtedel av alla niondeklassare har inte tillräcklig läsförmåga för att förstå en text. Maria Heimer riktar sig med sin bok ”Leda läsfrämjande” till skolledare och skolutvecklare för att fånga upp läsningen redan i förskolan.
Anna-Klara Aspegren
anna-klara.aspegren@skolledaren.se
Publicerad: 2023-09-15 00:00 Uppdaterad: 2023-12-22 15:29
När Maria Heimer skulle disponera sin bok ”Leda läsfrämjande” resulterade det i tre kapitel: ett kapitel om läsning i förskolan, ett om läsning i skolan (F–9 och gymnasieskolan) och ett om skolbiblioteken. Det säger en hel del om var hon menar att fokus ligger.
– All forskning visar att man lägger grunden för sin läsförmåga redan i förskoleåldern. Det är där och då lusten väcks, intresset uppstår och vanan skapas. Den grunden har stor betydelse för elevers läsförmåga och läsutveckling. Och högläsning ska finnas med ända upp i gymnasiet för att bibehålla läsmotivationen och stötta elevernas ordförrådsutveckling, säger Maria Heimer.
Måste prata om det vi läser
Att skolbiblioteken får ett eget kapitel beror på det faktum att många skolor inte har ett bibliotek trots att det står i läroplanen.
– Det är rektors ansvar att se till att skolan har ett bibliotek. Det är en av nycklarna till elevers läsförmåga, menar Maria Heimer.
Samtalet är också en av nycklarna, poängterar Maria Heimer.
– Vi måste prata om det vi läser. Forskning visar att vi pratar för lite i skolan om det vi läser. I samtalet med andra får man hjälp att förstå och tolka en text, man kan koppla texten till sig själv och sin omvärld och ta del av hur andra tänker.
Skapa en hållbar lässtruktur
Boken ”Leda läsfrämjande” riktar sig till rektorer, politiker och skolutvecklare – alla som ska skapa förutsättningar för läsning från förskola till och med gymnasiet.
Den innehåller konkret handledning för att skapa en hållbar läsfrämjande struktur och handlar både om vilken kompetens pedagogerna behöver ha och om hur rektor på olika sätt kan skapa goda förutsättningar för alla barns och elevers läsutveckling.
– Till dem som säger att det inte finns tid för läsning i större omfattning, eller att man inte har råd med skolbibliotek: vänd på det! Vad är viktigare än att prioritera det läsfrämjande arbetet? Har vi råd att inte arbeta medvetet med läsfrämjande? Det är grunden för varje individs livslånga lärande och för det demokratiska samhället.
