Rektor trotsade polisen: ”Man behöver inte ta allt på uppstuds!”

– Det var så himla konstigt det som hände, berättar Annika Hedås Falk, rektor på Stockholms Estetiska Gymnasium, för Skolledaren när hon minns tillbaka till den där dagen i maj i år.

Efter trettio år i skolans värld, varav de senaste när 20 åren som rektor, har hon stor erfarenhet av att ha kontakt med polisen i olika ärenden.

– Jag har alltid haft ett jättebra samarbete med polisen. Jag brinner för tilliten mellan myndighetspersoner – det är helt fundamentalt, säger Annika Hedås Falk och låter fortfarande helt frågande när hon återberättar för Skolledaren hur det hela gick till.

”Är det ett bluffmejl?”

– Jag fick ett mejl som fick mig att studsa till, redan av budskapet på ämnesraden: ”Eftersöker 16-17 årig mongol som förekommer i ett grovt brott”. När jag öppnade mejlet och läste det så fanns ingen brevfot, det vill säga en polislogga som det brukar vara i polisens mejl, bara ett namn som jag inte kände igen och ett mobilnummer.  Min första tanke var: Är det ett bluffmejl?

I mejlet framgick att hon förväntades samla ihop och skicka en lista med namn, personnummer och hemadress på de elever i hennes skola som har ”mongolisk bakgrund”. I mejlet fanns också uppgifter om att denna förfrågan hade gått ut till kringliggande skolor, som redan hade försett polisen med de uppgifter de vill ha, inklusive sådana som är sekretessbelagda, rör skyddat boende och personuppgifter om papperslösa samt elever med skyddad identitet.

– Redan där och då fick jag en magkänsla av att detta inte kunde vara rätt.

Hennes tankar gick till händelsen kring det så kallade ”romregistret” som avslöjades 2013 av Dagens Nyheter hos Skånepolisen.

Satte igång tvivel och oro

Annika Hedås Falk sökte efter det anonyma numret i mejlet för att se vem det tillhörde men fick ingen träff. Hon mejlade då tillbaka och fick kontakt med polisen samt fick veta att en åklagare ledde ärendet. Hon bad åklagaren ta kontakt men ingen hörde av sig. Däremot kontaktade Annika sina kollegor i de sju närliggande skolorna och fick veta att polisens uppgifter om att de skulle ha lämnat ut listor bara var en löhn.

– Det polisen begär av mig som rektor är att jag upprättar otillåtna register med minderåriga elever, baserat på förmodad etnicitet, samt att jag bryter sekretessen – och GDPR – vilket är otroligt allvarligt. Detta satte i gång en mängd tankar, tvivel och oro hos mig som rektor.

JO-anmäler när svaren uteblir

Det går flera veckor av telefonsamtal och mejlväxlingar mellan Annika och polisen utan att hon får varken en förklaring eller att ärendet går vidare. Tre olika poliser menar att inget fel har begåtts. Hon skriver då ett mejl med en rad olika öppna och ärliga frågor om huruvida hon rent lagligt behöver upprätta dessa listor, dessutom utifrån etnicitet, samt att sedan dela dem genom att skicka dem digitalt. Hon får inga svar. Då gör hon en JO-anmälan, i mitten av juni i år. Nästa vecka, mitten av september, kommer ett beslut om ärendet går vidare eller ej.

– Jag är fortfarande så förvånad över tillvägagångssättet från polisens sida. På alla skolor jag har varit har vi haft ett bra samarbete med polisen. De ringer bara och säger att de till exempel behöver komma och titta i skolkataloger och vi bestämmer en tid. Det har fungerat utmärkt i alla år, berättar Annika Hedås Falk, och självklart ska vi i skolan både förebygga och anmäla brott och hjälpa till när polisen behöver det. Men det här var något annat.

En glidning i värderingar

Annika Hedås Falk funderar också i ett större perspektiv, kring Tidöpartiernas utredning om att skolpersonal ska behöva anmäla elever som vistas olagligt i landet.

– Då blir det ännu mer allvarligt. Hade det varit en enda polis jag haft en dålig kontakt med så hade det varit mer förståeligt. En enskild människa kan göra fel, särskilt under hög arbetsbelastning, men när tre olika myndighetspersoner försvarar ett fel – då är det ett systemfel eller är det en glidning i värderingar? Har pratet om anmälningsplikten redan börjat praktiseras? säger hon och fortsätter:

– Ur ett skolledarperspektiv diskuteras nu om lärarna ska undantas anmälningsplikten och att det i stället är rektorerna som ska behöva ta den. Varför då, tror de att vi rektorer är som små direktörer som sitter isolerade på våra rum utan att ha kontakt med eller känslor för våra elever?

Sedan Dagens Nyheter publicerade en artikel om ärendet den 6 september så har Annika Hedås Falk fått många reaktioner.

– Jag har fått otroligt mycket positiva reaktioner, från både elever, lärare, vårdnadshavare och många, många andra. Budskapet rakt igenom har varit ”Tack för att du står upp för oss” och det känns viktigt att eleverna känner sig trygga med att jag skyddar dem, säger Annika Hedås Falk med ett tacksamt leende, men tillägger också att det inte alls var självklart för henne hur hon skulle agera.

Om det inte känns bra etiskt då har du all anledning att bromsa in och ifrågasätta. Du behöver inte ha bråttom. Framför allt: ha is i magen och ett varmt hjärta.

– Nej det kändes inte självklart. Jag tvivlade jättemycket. För mig är det inget lätt beslut att gå emot en myndighet som jag är van att samarbeta med. Jag vägde för och emot, tankar och funderingar med kloka personer i min närhet och jag kollade med en jurist.

Vad skulle du vilja säga till andra rektorer som kan hamna i liknande situationer?

– Jag skulle vilja skicka med att man inte behöver ta allt på uppstuds. Om det inte känns bra etiskt då har du all anledning att bromsa in och ifrågasätta. Bolla med en kollega, kolla regelverket så att du vet vad du har att förhålla dig till. Du behöver inte ha bråttom. Framför allt: ha is i magen och ett varmt hjärta.

Journalisten Josefin Sköld på Dagens Nyheter har i samband med sin artikel varit i kontakt med gruppchef för lokalpolisområde Farsta, Björn Fritzell, som menar att åsikterna kring hur dialogen mellan dem och rektor Annika Hedås Falk har förts går isär. Han vill inte kommentera ytterligare men välkomnar att ärendet utreds av JO.

Skolminister Lotta Edholm har kommenterat rektor Annika Hedås Falks agerande och situationen, även det i Dagens Nyheter. 

Igår publicerade Skolledaren.se TT:s text, läs den här.