Lagrådet riktar hård kritik mot uppgiftsskyldighet för rektorer

Lagrådet avstyrker regeringens förslag att rektorer, utan begäran, ska lämna uppgifter till polis. Foto: Tommy Hvitfeldt/Adobe Stock
Aktuellt
Rektorer ska inte göras skyldiga att lämna ut uppgifter om elever och lärare utan begäran av polis. Det menar Lagrådet som avstyrker regeringens kritiserade lagförslag på den punkten.
– Vi hoppas nu att regeringen tar till sig av kritiken, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Publicerad: 2024-10-15 10:29
Text: Emelie Henricson
LÄS ÄVEN: Hårda kritiken mot lag om informationsskyldighet för rektorer
LÄS ÄVEN: Så svarar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på skolledarnas kritik
LÄS ÄVEN: Rektorernas reaktion på nya lagförslaget: ”Bekymmersamt”
Myndigheten Lagrådet, som har till uppgift att granska lagrådsremisser, har granskat regeringens förslag om lagen som ska göra bland annat rektorer skyldiga att lämna uppgifter till polis om elever och lärare. Ett förslag som kritiserats hårt av skolledare sedan det lades fram i september – och nästa vecka väntas regeringen lägga en proposition om lagen.
Lagrådet konstaterar att remissen är en stor ”nyhet i svensk förvaltningstradition”, att ”konsekvenserna är svåra att överblicka” och att det innebär en ”betydande omställning av myndigheternas uppdrag”.
Svårt att tillämpa lagen
Att myndigheter, kommuner, regioner och rektorer ska lämna ut uppgifter om personer på begäran av polis invänder inte Lagrådet emot.
Däremot anser man inte att, som lagrådsremissen föreslår, att kommuner, regioner och rektorer ska vara skyldiga att lämna ut uppgifter utan begäran – bland annat eftersom det är otydligt vilka uppgifter som ska lämnas ut, och till vilken myndighet.
Lagrådet konstaterar att det är de brottsbekämpande myndigheterna som kan avgöra vad för uppgifter man behöver, vilket också kan leda till att de tvingas hantera en mängd information som inte är av betydelse.
För rektorer gäller också en annan sekretesshänsyn i lagförslaget, och om ”övervägande skäl talar för det” så kan skolledare avstå från att lämna ut information. Till exempel om det rör information som finns hos elevhälsan. Men Lagrådet ser även här en risk att lagen blir svår att tillämpa.
”Intresseavvägningen medför att brottsbekämpningens behov måste vara ”av viss styrka”, t.ex. om det rör sig om allvarlig eller organiserad brottslighet”, skriver Lagrådet.
”Visar på grav okunskap om rektors uppdrag”
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges Skolledare, har tidigare kritiserat förslaget på flera punkter. Hon menar bland annat det inte bör vara rektorer som ska vara skyldig att lämna ut uppgifterna, och att en sådan lag äventyrar tilliten mellan elev, vårdnadshavare och skola.
– Vi har varit tydliga med att förslagen i lagrådsremissen visar på grav okunskap om rektors uppdrag. Med Lagrådets utlåtande i ryggen om att lagförslaget blir svårtillämpat, och i vissa fall rent av omöjligt att tillämpa, hoppas vi nu att regeringen tar till sig av kritiken. Men presenterar regeringen trots denna svidande kritik en proposition i nästa vecka, kommer vi vara mycket bekymrade, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman nu.
Kritik mot beredningen av förslaget
Rådet kritiserar även beredningen av lagförslaget och anser att det inte uppfyller de krav som måste ställas. Bland annat den korta remisstiden. Det skarpa lagförslaget bygger på utredningen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen”, där Sveriges Skolledare var en av remissinstanserna som riktade hård kritik i början på året.
Men Lagrådet menar att remisstiden i praktiken blev under två månader, med tanke på att den löpte över jul- och nyårshelgerna.
Man menar att det därför finns en risk att inte alla problem, som skulle kunna kopplas til förslaget, fångades upp.