”AI ställer stora krav på ledarskapet”

Text: Lenita Jällhage

Johan Falk säger att AI utvecklingen går så snabbt nu att det är omöjligt att veta vad nästa version av AI kan klara. Det enda vi kan räkna med är att det vi har i dag kommer att vara passé i morgon, konstaterar han, och jämför de senaste årens utvecklingen med barns och elevers utveckling.

– År 2019 klarade AI knappt att räkna till tio och kan jämföras med ett barn på förskolenivå. Fyra år senare, 2023, klarar AI-tekniken, med exempelvis chatboten Chat GTP, nivåer för elever med höga betyg på gymnasienivå. Chatbotarna förstår bilder, ljud och börjar avläsa video. I dag har den senaste versionen O1 en större förmåga att föra mycket starka och logiska resonemang motsvarande studerande på högskolenivå, säger Johan Falk.

Svårt för skolsystemet att hinna med

När utvecklingen går så otroligt snabbt inom AI så hinner inte vårt skolsystem med, konstaterar han. Han tar gymnasiereformen Gy 25, som träder i kraft den 30 juni 2025, som exempel. Den reformen har tagit många år att genomföra.

– Det går liksom inte att vänta på nya ämnesplaner på gymnasienivå då det tar fem till tio år, eller ännu längre tid, att ändra i skolsystem med utredningar och politiska beslut. Vi kommer inte kunna jobba så långsamt utan behöver snabba på processen för att kunna arbeta med AI och vi får acceptera att vi gör en del misstag på vägen i arbetet med att införa AI på våra skolor, säger Johan Falk.

Han säger att ju äldre elever en skola har desto viktigare är det att elever får lära sig om AI.

– Självklart finns det risker och utmaningar som att hantera känslig information om elever. Men om man säkrar det så kan AI bli ett riktigt bra stöd för elever, i synnerhet för elever som behöver extra stöd, säger han.

Han räknar med att det kommer utvecklas bra lärbotar som kan följa elevernas kunskapsnivå och stötta och utmana dem som en personlig extra instruktör så undervisningen kan individanpassas ännu mer än i dag.

Se chatbotarna som assistenter

Han föreslår två AI-verktyg när det gäller sökning som rektorer kan ha nytta av att börja utforska. Det ena är Perplexity.ai och det andra är Elicit.com.

Chatbotarna ger båda länkar till var de hämtat information vilket gör det lättare att kontrollera svaren och söka vidare från originalkällan. Elicit är inriktad mot forskning och bygger i dagsläget på cirka 300 miljoner forskningsartiklar. Johan Falk säger att man kan prova att ställa ganska komplexa frågor som: ”Hur påverkar gruppstorleken kvaliteten på barns förskoletid?”, ”Vi har problem med måluppfyllelsen på vår skola. Hur kan vi arbeta med den?” eller ”Hur kan vi jobba med fortbildning på vår skola?”

– Att få svar och inspiration på den typen av frågor motsvarar ganska mycket manuellt jobb, säger Johan Falk.

Han menar att man kan se de vanliga chatbotarna, som exempelvis Chat GPT, mer som assistenter snarare än sökmotorer.

Vill se nationell plan

När det gäller utmaningar för rektorer att ta tag i så handlar det om att satsa på kompetensutveckling både för rektorerna själva och lärarna. Och det kommer att behövas kontinuerlig kompetensutveckling eftersom det hela tiden sker stora förändringar inom AI. En annan utmaning är att hålla koll på likvärdigheten så att eleverna får en tillräcklig lägstanivå när det gäller att ta del av den utveckling som sker inom AI, så att man inte som skola eller kommun halkar efter nationellt. Och det kommer kosta pengar.

Han menar att det skulle underlätta för rektorer och huvudmän med en nationell plan.

Varför kan man inte vänta med att komma i gång med AI-arbetet på skolor?

– Redan nu finns så mycket vinster att hämta för rektorer, lärare och elever. Det finns inget som tyder på att utvecklingen är på väg att plana ut utan mycket talar för att det fortsätter att accelerera. För att inte riskera ett glapp mellan skola och samhälle är det klokt att börja arbeta med AI, säger Johan Falk.