Efter AI-utredning: ”Behövs riktlinjer för skolledare”

Text: Emelie Henricson

Under ledning av Carl-Henric Svanberg har en AI-kommission haft i uppdrag av regeringen att identifiera behov och föreslå åtgärder för att stärka utveckling och användning av artificiell intelligens i Sverige på ett hållbart och säkert sätt.

Rapporten Färdplan för Sverige presenterades i förra veckan, efter att ha tidigarelagts då man under arbetets gång upptäckte att Sverige ligger efter i AI-utvecklingen.

Skolledaren har i flera artiklar rapporterat om AI i skolan, och för skolledare, där flera röster efterfrågat en tydligare riktning och direktiv kring AI i skolan. AI-kommissionen har haft ett uttalat uppdrag att inte lämna förslag kring skolan, men lyfter ändå frågan om AI-tekniken i skolan i rapporten.

AI för alla

Kommissionen föreslår en satsning på ”AI för alla” för att stärka kompetensen i hela samhället, och tillgängliggöra verktygen. Som en del i det finns satsningar på folkbildning och en vidareutbildning av lärare vid universitet och högskolor för att göra AI en del av all högre utbildning.

– Givet att vi ser att den digitala kompetensen är väldigt ojämnt fördelad i landet, så är det viktigt ur ett samhällsperspektiv att demokratisera tillgången, säger Linnéa Plöen Casterud, ansvarig för skolans digitalisering på Sveriges Skolledare.

För några veckor sedan presenterades ICILS-studien som visade att fyra av tio elever saknar grundläggande digital kompetens. Liksom i många andra mätningar visar studien att socioekonomisk bakgrund spelar roll för resultaten.

– Det är ett problem och det kommer att bli ett ännu större problem, med tanke på hur samhället utvecklas, om man inte har de digitala färdigheterna. Man ser också att de som saknar digitala färdigheter, är ofta barn i utanförskapsområden, säger Linnéa Plöen Casterud.

Varningen

Hon lyfter samtidigt ett varningens finger kring reformen, efter den så kallade ”en till en”-reformen som gick ut på premissen en dator, en elev.

Där visade uppföljande mätningar att de skolor som genomförde projektet, utan att se till att eleverna fick rätt kompetensutveckling kring användningen av datorerna, presterade sämre på exempelvis nationella prov.

– En AI för alla-reform skulle kunna få samma utfall om man inte säkerställer rätt kompetensutveckling. Vi vet ju att AI-systemen är bra på att gissa sig till det troliga svaret, men AI-systemen kan fortfarande inte ge dig det rätta svaret. Därför är fokuset på att säkerställa en bred kompetensutveckling, inte minst i källmedvetenhet, jätteviktigt, säger Linnéa Plöen Casterud.

”Får inte bli en kostnadseffektiv lösning”

Hon konstaterar att skolan står inför en generell utmaning när det gäller bristen på behörig personal, och ser att det finns en risk för att AI-verktyg förväntas bidra till att lösa lärarbristen i de områden där det är svårt att rekrytera.

– Det får inte heller bli så att man ser AI som en kostnadseffektiv lösning i tider av nedskärningar, i stället för att hitta behörig personal, säger hon.

Utan en digitaliseringsstrategi för hela landet, så blir det svårt att säkerställa att utbildningen är likvärdig, menar Linnéa Plöen Casterud. Det ställer krav på huvudmän – och utan en strategi även på rektor.

– Rektorer kommer vara beroende av att de har en huvudman som är villig att satsa, men också att de själva har kunskaperna och kompetensen för att säkerställa att deras skolor får till den här kompetensutvecklingen.

Linnéa Plöen Casterud ser även flera arbetsrättsliga fällor med AI, utifrån kommissionens slutsatser och förslag.

En del i det är risken att övervakning av medarbetare ökar.

– Verktygen finns redan i dag och AI-kommissionen säger att det snarare är viktigt att dela ännu mer data – och till och med revidera GDPR – för att det ska bli lättare för AI-verktygen att ta del av datan, säger hon.

”Måste lära sig använda verktygen”

Hon efterfrågar också ett regelverk som skyddar rektorer från att hållas ensamt ansvariga för tekniska system som man själv inte har insyn i.

– Det behövs riktlinjer så att man skyddar skolledare från juridiska risker och som gör det väldigt tydligt; var samlas datan in, vem äger datan, hur säkerställer vi att den finns på svenska servrar för att skydda barnen, elevernas och personalens personuppgifter.

Samtidigt är AI-utvecklingen inget som går att blunda för, menar Linnéa Plöen Casterud.

– Regeringen väljer att se att problemet med att läsningen går ner, har att göra med att elever inte skriver och läser på papper och i böcker. Det stämmer så klart, men man måste också lära sig använda verktygen som kommer vara en del av vår yrkesvardag och vardag framöver, säger hon.