Justitieministerns svar på skolledarkritiken: ”Oron är obefogad”

Text: Emelie Henricson

LÄS ÄVEN: Regeringen går vidare med kritiserat lagförslag: ”Arg och besviken”

LÄS ÄVEN: Skolledare: Risk att anmälningsplikten smyginförs

LÄS ÄVEN: Hårda kritiken mot förslag om uppgiftsskyldighet för rektorer

Två aktuella lagförslag har mötts av kritik från bland annat skolledare under hösten. Det ena gäller anmälningsplikten kring papperslösa där det i veckan blev känt att skolpersonal undantas. Det andra lagförslaget handlar om att rektorer kan bli skyldiga att lämna uppgifter till polis kring elever och lärare vid misstänkt brottslighet.

Kritiken har gällt framför allt delen av lagförslaget som gäller att rektorer ska lämna uppgifter, utan begäran från polis.

På torsdagen beslutade justitiedepartementet att gå vidare med propositionen.

– Jag är både arg och besviken. Regeringens förslag om informationsdelning betyder i praktiken att rektorer får ett krav på sig att ange elever, sa Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, efter beskedet.

Oro att anmälningsplikten ändå införs

Tidigare i veckan lyfte Sveriges Skolledare en oro för att förslaget även kan innebära att anmälningsplikten kring papperslösa i praktiken införs ändå. Gunnar Strömmer (M) säger att ”oron är helt obefogad”.

– Det här är två helt olika lagstiftningsfrågor, där den ena har tagit sikte på frågor om hur myndigheter ska hantera personer som inte har laglig rätt att vistas i Sverige och det talades om helt nya uppgifter för exempelvis skolor. Det här är någonting helt annat, säger han, och fortsätter:

– Det här handlar om att hitta sätt att kunna dela information med varandra för att förebygga och förhindra att barn och unga dras in i allvarlig brottslighet. Det bygger på ett arbete som redan är väldigt väl etablerat. Men nu ska vi undanröja hinder och osäkerhet kring vad som är tillåtet, och inte, för att möjliggöra ett ännu bättre samspel i framtiden. 

Rektorer ”ska bedöma” 

Lagförslaget innebär att viss sekretessprövning av uppgifter lättas, jämfört med idag. I propositionen finns nya skrivningar om att rektor ska bedöma om en uppgift kan behöva lämnas vidare till polis innan det görs. Om övervägande skäl talar emot ska rektorn inte lämna ut uppgiften.

Förslagets syfte med att informationslämning ska ske utan begäran är att polisen inte alltid känner till information om och risker kring elever. Gunnar Strömmer säger vidare att det också ska underlätta skyndsam delning av information, genom att sekretessprövningen lättas. Till exempel om skolan misstänker att en elev utsätts för ett konkret försök att rekryteras till ett kriminellt gäng.

– Så det är därför det är så viktigt att det här fungerar, och att rektorer känner att de har ett klart lagstöd för det. Man ska inte behöva göra en ingående och ofta komplicerad sekretessprövning, utan känna att ”jag har lagen i ryggen när jag delar informationen”.  

Vad innebär det för rektorer och hur ska de i praktiken kunna göra den bedömningen? 

– Vår utgångspunkt är att det redan i dag finns ett nära samspel mellan skola, socialtjänst och polis. Att man ofta arbetar nära varandra för att till exempel möta unga som finns i riskzonen för att hamna i brottslighet eller bli föremål för rekrytering av kriminella gäng. En första viktig sak att understryka är att det här är ett arbete som skolor i regel redan är delaktiga i.  

Oro att elever förlorar tilliten

Bland skolledare har det lyfts en oro att barn, elever och vårdnadshavare förlorar tilliten till skolan.

Hur ser du på den risken?

– Självklart ska man vara varsam med integritetskänslig information. Men jag tror att det snarare finns stora risker för tilliten om inte elever, föräldrar och andra medborgare känner sig trygga med att, om det finns en fara för att ett barn far illa genom att till exempel dras in i allvarlig brottslighet, vi som samhälle gör allt vi kan för att förhindra det. Så jag skulle snarare vilja vända på det och säga att jag tror att i vi riskerar tilliten om inte vi som samhälle tillsammans kan motverka den här utvecklingen.

Kritik har också kommit mot att lagen blir svår att efterfölja för skolledare när det gäller lämnande av uppgifter utan begäran, och Lagrådet konstaterade i sin granskning av lagförslaget att det är de brottsbekämpande myndigheterna som bäst kan avgöra vilka uppgifter som behövs, vilket också skulle kunna leda till att polisen tvingas hantera en mängd information som inte är av betydelse.

– Jag uppfattar att just den risken bedömer polisen som mycket begränsad och jag är övertygad om att man kommer hitta ett samspel som gör att det här kommer att bli intuitivt för alla som ska arbeta med det, säger Gunnar Strömmer.

Polisen ska ta fram vägledning

I propositionen skriver man att ”regeringen förutsätter att de brottsbekämpande myndigheterna säkerställer att de utlämnande myndigheterna ges information om på vilket sätt och genom vilka kanaler uppgifter enklast överlämnas, var myndigheterna kan vända sig för samråd om uppgiftslämnandet och även på annat sätt underlättar för de myndigheter som ska lämna ut uppgifter.”

Till exempel genom lokala kontaktpersoner på skolorna.

– Jag tror att vi som medborgare, och som föräldrar, har en ganska god känsla för vad som händer runt våra barn och vad som kan göra att barn hamnar i riskzonen för brottslighet. Jag tror man kommer väldigt långt på både allmänmänsklig erfarenhet och erfarenhet som skolledare i relation till unga människor och av en social problematik som kan påverka barn och unga.  

Gunnar Strömmer säger att han har lyssnat till den kritik som riktats mot svårigheterna med att veta vilken information som ska delas.

– Jag tar till mig det. Jag funderar på hur vi kan underlätta, så att det här landar på ett bra sätt. Därför har vi tydliggjort lagtexten att det är rektorn som ska göra bedömningen. Och det är också för att det inte ska krocka med andra stödinsatser som man från skolans sida vill sätta in, säger han, och fortsätter:

– Utöver det har vi också sagt att vi kommer att ge ett regeringsuppdrag till polisen att, i ett samspel med till exempel Skolverket eller skolhuvudmän, ta fram vägledning för hur det arbetet ska fungera i praktiken.

”Måste ske lokalt och nära”

En annan fråga som har lyfts av Sveriges Skolledare kring lagförslaget är den höga rektorsomsättningen, och att den kan göra upprätthållandet av lagen svår.

– Det är en fråga som man ska ha med sig. Jag har ju träffat väldigt många inom både skolan, socialtjänsten och polisen runt om i olika delar av landet. Och man kan se, tycker jag, att redan inom ramen för dagens regler så fungerar samarbeten olika bra på olika ställen. Men jag tror inte att de frågorna är unika just i förhållande till den här lagstiftningen, utan det tror jag är mer en generell utmaning i ett socialt och preventivt arbete. 

I sitt remissvar till utredningen ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen” som ligger till grund för lagförslaget pekade Sveriges Skolledare på att det snarare borde vara på huvudmannanivå som ansvaret ligger.

– Jag tycker att den praktiska erfarenheten säger att om det här arbetet ska ha möjlighet att fungera så måste det ske lokalt och väldigt nära. Jag ser inte att man kan komma runt det annat än att man måste hitta arbetssätt och arbetsformer, både mellan skola och socialtjänst, skola och polis, och andra aktörer som kan vara viktiga, som naturligtvis inte är individberoende.