Hoppa till huvudinnehåll

8 MARS: ”Det är dags att stoppa skolledarnas gratisarbete”

Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande i Sveriges Skolledare skriver om behoven av nationell riktlinje för hur stora medarbetargrupper en skolledare kan ha. Foto: Oskar Omne

Skolledaren debatt Ny statistik visar att kvinnliga skolledare tjänar mindre än sina manliga kollegor, har större medarbetargrupper och i högre grad arbetar övertid. Det är dags att regeringen och huvudmännen garanterar skolledare förutsättningar att göra ett bra jobb. Därför kräver Sveriges Skolledare en nationell riktlinje som begränsar antalet medarbetare per skolledare och att huvudmännen säkerställer att skolledares gratisarbete stoppas.

Publicerad: 2024-03-08 09:33

Skolledare har ett av Sveriges viktigaste chefsjobb. Det är på många sätt ett livsviktigt och unikt samhällsuppdrag. Men trots att skolledaruppdraget är både meningsfullt och viktigt saknar idag många skolledare rätt förutsättningar för arbetet. Det är inte ovanligt för kvinnodominerade yrken inom välfärdssektorn.

Sveriges Skolledares undersökning, där över 8 000 skolledare svarat på frågor om lön och villkor, visar att skolledare ofta har ansvar för personalgrupper på mellan 30 och 50 personer och inte sällan arbetar uppåt 50 timmar i veckan utan övertidsersättning. Siffrorna vittnar dessutom om att kvinnliga skolledare som regel har lägre lön, större medarbetargrupper och arbetar övertid i högre grad än män. Nära var tredje manlig skolledare svarar att de ansvarar för upp till 20 medarbetare, medan ungefär var femte kvinnlig skolledare har ansvar för maximalt 20 medarbetare. När det gäller övertid svarar fler än var femte av de manliga skolledarna att de aldrig arbetar övertid, medan endast lite fler än en av tio av de kvinnliga skolledarna svarar att de aldrig arbetar övertid.

Av dem som svarar att de aldrig arbetar övertid har de manliga skolledarna dessutom 3 500 kronor mer i lön i genomsnitt än de kvinnliga skolledarna.

Högre risk för utmattning

De växande behoven hos barn och ungdomar och de bristande förutsättningarna att möta dem fullt ut, påverkar skolledarnas mående. En stor forskningsstudie om skolledares arbetsmiljö från 2021 visar att var fjärde skolledare riskerar utmattningssyndrom. Enligt rapporten löper dessutom kvinnliga skolledare högre risk för utmattning. Orsaker som nämns är ständigt ökade krav på effektivitet, hög administrativ börda och bristande stödstrukturer, liksom svårigheter att dra en gräns mellan arbete och fritid.

Flera studier har också visat att chefer med många medarbetare har sämre möjligheter att vara bra chefer. Stora personalgrupper leder till bristande kommunikation, ökat missnöje med arbetsmiljön och risk för högre personalomsättning. Det skapar samvetsstress hos skolledarna vilket i sin tur riskerar att leda till ohälsa. Enligt Nyckeltalsinstitutet, som kartlägger och mäter arbetsvillkor inom olika branscher, finns det starka samband mellan storlek på arbetsgrupper och sjukfrånvaro. Ju fler medarbetare per chef, desto högre långtidssjukfrånvaro. Även här råkar alltså kvinnor mer illa ut.

Sveriges Skolledare kräver nationell riktlinje

Det är dags att regeringen som ytterst ansvarig för skolväsendets regelverk tar ansvar och ser till att alla skolledare garanteras förutsättningar för att göra ett bra jobb. Det finns enkla lösningar, bara de vågar agera. Att det dessutom kan skapa en mer jämlik arbetsmarknad ser vi som ett ytterligare skäl till handling. Sveriges Skolledare kräver därför en nationell riktlinje som reglerar antalet medarbetare per skolledare till att i regel inte överstiga 20.

Sveriges Skolledare kräver också att huvudmännen gör sitt. Skolledare måste betalt för hela arbetstiden och det måste bli ett stopp på gratisarbetet. Skolledarnas löner utgör en mycket liten del av skolans budget, därför är en investering i skolledares löner lönsam. Kostnaden för en stor omsättningstakt för skolledare däremot är mycket stor.

Kan inte blunda för skolans problem

Men det är också viktigt att inse att skolledare inte verkar i ett vacuum. Sveriges politiker har själva skapat en situation av bristande förutsättningar i hela skolväsendet genom att i åratal underfinansiera skolan och förskolan och samtidigt överbelasta skolan och förskolans personal. Hela utbildningsväsendet behöver ses över, och därför kräver vi att regeringen ser över finansieringen och resurstilldelningen till skolan, och säkerställer ett ökat statligt inflytande.

Landets nationella och lokala politiker kan inte blunda för de problem som skolan står inför och som i hög grad påverkar skolledares möjligheter att vara bra ledare. Det är dags att ta ansvar. Det kommer att ta tid och ansträngning, men det är en investering som kommer att betala sig stort.

Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare

Fler nyheter

Inga fler att hämta