Rektorns agerande stoppade folkhögskolan från nedläggning

Text: Lenita Jällhage 

Att tvingas göra nedskärningar, lägga ned kurser och säga upp personal har varit vardag för många rektorer på folkhögskolor under 2023 och 2024. Orsakerna har främst varit minskade statsbidrag och hög inflation.

Nedskärningarna har under 2023 påverkat möjligheterna för 3000 personer att gå kurser och över 250 folkhögskollärare har fått sluta sina tjänster. Det uppger Tomas Rosengren, ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskola, i en ledare i tidningen Folkhögskolan.

Matilda Senewiratne är en av alla de rektorer som tillsammans med sin personal har kämpat hårt för att deras folkhögskola ska överleva och det har nu börjat ge resultat.

– Våren 2023 såg det riktigt illa ut och var väldigt stormigt, upprört och argt. Många av våra deltagare var oroliga och gick ut i media, säger Matilda Senewiratne.

Kämpade för skolans överlevnad

Hon var då biträdande rektor på halvtid på Sommenbygdens folkhögskola i Tranås. Statsbidragen till skolan hade dragits ned med 2 miljoner. Inflationen var hög. Kostnader för mat, el, löner, hyror hade ökat kraftigt. Och precis som andra folkhögskolor hade de inte fått någon indexuppräkning sedan 2016.

Budgeten för Sommenbygdens folkhögskola visade på ett minus på 2,3 miljoner.

Dåvarande rektorn kallade till krismöte med de fem kommuner och två studieförbund som äger folkhögskolan. Det ledde inte till någon lösning. Rektorn valde att säga upp sig.

Matilda Senewiratne beslöt sig för att kämpa för skolans överlevnad och tillträdde som rektor i augusti 2023. Hon kände verksamheten, deltagarna och personalen även om hon inte hade varit insatt i de ekonomiska delarna på skolan.

Hon gick tillsammans med skolans ekonomiansvariga igenom varje transaktion som gjorts under 2022 och 2023 samt alla avtal och abonnemang som fanns på skolan.

– Vi kollade på vartenda papper, omförhandlade avtal, sade upp abonnemang som inte behövdes och införde köpstopp. Efter det gjorde jag en omorganisation med nedläggning av kurser som jag fattade beslut om tillsammans med skolans styrelse. Jag valde att vara väldigt transparant på skolan och förklara att om vi inte gör detta så får vi lägga ned och då får alla sluta, säger hon.

Stora omgörningar

Skolan hade ett lite sparkapital men om man inte fick bukt med underskottet så skulle skolan gå i konkurs 2024.

För att öka intäkterna har man gjort om nästan alla distanskurser, som man tidigare fått statsbidrag för, till betalkurser. För deltagare innebär det att distanskurser som man tidigare betalat 500 kronor för i serviceavgift nu kan kosta över 5 000 kronor. Kurserna måste ha minst 13-15 deltagare annars startas de inte. Distanskurser med över 15 deltagare ger ett överskott till skolan som kan satsas på de långa kurserna.

Skolan får även betalt för skräddarsydda kurser i yrkessvenska för kommunanställda som har bristande kunskaper i svenska inom vården och barnomsorgen.

Genom att erbjuda dagkonferenser och hyra ut lokaler till näringslivet har man fått ökade hyresintäkter.

– Många bäckar små blir till slut en fors, säger Matilda Senewiratne.

Tvingats till nedläggning av kurser

Men det har inte räckt utan Matilda Senewiratne har också varit tvungen att fatta en del tuffa beslut. Hon behövde lägga ned en kurs för personer med funktionsnedsättning och en förberedande kockutbildning för deltagare med utländsk bakgrund som saknade kunskaper i svenska.

Utbildning till socialpedagog, som hade haft ett lågt söktryck under en tid, lades också ned. Det har lett till att ett par lärare sagt upp sig i protest och totalt drogs fem heltidstjänster in på skolan vid omorganisationen.

– Vi har fått dra ned på verksamhet för personer med NPF-diagnoser eller andra funktionsnedsättningar och det gör ont i hjärtat. De elever som vi kunnat ge stöd med en till en undervisning får nu bli grupper om 3-4 deltagare, säger hon.

Målet med prioriteringarna har varit att värna de långa utbildningarna på skolans allmänna och särskilda kurser. Och hon har valt att satsa på de språksvaga på allmänkurserna när man behövt spara på specialpedagogisk verksamhet som skolan tidigare kunnat erbjuda.

Stålbad

Besparingarna under 2023 ledde till att underskottet minskade med en halv miljon till minus 1,8 miljoner. Under 2024 räknar Matilda Senewiratne med ett minus på en halv miljon och år 2025 räknar hon med att ha en budget i balans.

Hon konstaterar att det har varit ett stålbad men att det nu har vänt.

– Jag tror att anledningen till att lärarna har köpt omställningen och den högre arbetsbelastningen är att de vet att jag alltid har deltagarnas perspektiv i allt jag har gjort. Och jag har varit noga med att arbetsbelastningen ska vara jämnt fördelad i personalen. Jag har gjort en individuell tjänstefördelning där ingen ska arbeta mer än sina 1760 timmar men inte heller mindre, säger hon.

Men det har funnits enskilda anställda som inte uppskattat att de har behövt ha detaljkoll på sin arbetstid och som valt att sluta.

Vikarierar själv i svenska

Skolan har inte råd att ta in några vikarier så alla går in och ställer upp för varandra vid frånvaro så deltagarna får kända ansikten som vikarierar i stället för inställda lektioner. Hon går även själv in och vikarierar i svenska.

Hon säger att hon är noga med att ha koll på de som har tid över och stödja de som redan arbetat sina timmar så de inte kallas in av någon kollega för att vikariera när de ska vara lediga.

– Jag har drivit hårt att arbetet ska fördelas rättvist mellan alla. Min ambition är att arbetsbördan ska fördelas rättvist så inte de som alltid säger ja får en för större arbetsbörda än andra. Det ger en bättre arbetsmiljö. Det positiva med allt detta är att även om alla arbetar mer nu så har det skapat en samhörighet att vi kämpar tillsammans för skolan och våra deltagare, säger Matilda Senewiratne.