Rektorns kritik efter biblioteksförslaget: ”Symbolpolitik”

Text: Håkan Söderberg

LÄS ÄVEN: Ny lag om skolbibliotek på väg: ”Regeringen ser inte skevheten”

LÄS ÄVEN: Bemannade skolbibliotek: ”Oro över att inte klara regeringens krav”

Hans kritik handlar om förslag som på senare tid lagts fram av regeringen, det statliga bidraget till läromedel och kraven på att alla skolor ska ha rätt till bemannade skolbibliotek. I slutet på juli lades propositionen ”Stärkta skolbibliotek” till riksdagen (läs mer i faktaruta).

Sveriges Skolledare är inte i sig emot pengar och resurser går till skolan.

– Skolan behöver mer pengar, det är inget snack om det. Men det bör vara skolledarna som har det största inflytandet över hur pengarna ska användas. Det är de som vet vilka behov som finns. Därför ska statsbidragen vara generella, menar Emil Kilsäter.

”Riktade bidrag är inte rätt väg att gå”

Behoven ser så olika ut i olika kommuner, menar han.

– En del kan ha stor tillgång till läromedel, en del har fantastiska bibliotek medan det på andra ställen knappt finns något alls. Politikerna vill bara manifestera att de gör något, som låter bra. Men riktade bidrag är inte rätt väg att gå.

Emil Kilsäter anser att grunden till problemen är kommunaliseringen av skolan som genomfördes 1991.

– Det innebar att mycket pengar som skulle gå till skolan hamnade i svarta hål, när vissa kommuner täckte akuta lägen på andra håll. Om inte kommunaliseringen genomförts hade dagens problem troligen varit en icke-fråga, säger han.

Den som var statsminister då var socialdemokraten Göran Persson. Han har försvarat kommunaliseringen senare och menat att det i stället är den efterföljande kommersialiseringen av skolan som bär skulden. Men i en intervju i dåvarande Skolvärlden från 2019 gjorde Persson en intressant reflektion på frågan om att både borgerliga och socialdemokratiska regeringar sedan kommunaliseringen använt riktade bidrag för att styra skolan dit de vill.

Emil Kilsäter påpekar att Göran Persson då svarade:

”Det där är klåfingrighet i kombination med en växande byråkrati. Om det ska sitta en utbildningsminister i Stockholm som ska leverera villkorade miljoner till kommunerna baserat på att de uppfyller specifika kriterier, så leder det bara till byråkrati. Det leder till tusentals timmar av administration i stället för undervisning.”

Vill se ökad statlig styrning

Emil Kilsäter menar att det i dag finns en förståelse för att det krävs en förändring.

– Jag tror att alla riksdagspartier idag vet att det måste till en annan styrning av skolan. Men då måste man sluta med symbolpolitik bara för att manifestera att man gör något. Pengar till läromedel och skolbibliotek låter bra. Men det finns komplikationer, säger han.

Det finns också lösningar menar Emil Kilsäter. En del av dem finns redan på bordet. Två förslag presenterade Thomas Persson, tidigare generaldirektör vid Myndigheten för yrkesskolan i Skolutredningen i mars 2022. Ett av förslagen var att helt förstatliga, men det skulle ta lång tid och få omfattande konsekvenser, menade han. Det andra, som Thomas Persson själv förordade, handlade om att stärka ansvaret för staten när det gäller styrning och finansiering men att kommunen behåller huvudmannaskapet. En tydlig ökad statlig styrning skulle också gälla de fristående huvudmännen.

– Thomas Persson visar på att skolan behöver en mycket starkare statlig styrning, och det är det vi vill se, säger Emil Kilsäter.

Kritik från förbundsordförande

När Skolledaren intervjuade förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman innan sommaren välkomnade hon en satsning på skolbiblioteken, men även hon är kritisk mot den statliga detaljstyrningen lagförslaget innebär och hur det ska finansieras.

– Jag är besviken över att regeringen inte ser hur skevheterna i skolans styrsystem växer allt mer. Ökande detaljerad statlig reglering kombinerat med otillräcklig lokal finansiering gör att rektors utrymme att styra och leda sin organisation på effektivaste sätt försvåras. Vår bestämda uppfattning är att den som definierar uppdraget via lag och förordning – staten – också ska ha ansvaret för att finansiera det, sa Ann-Charlotte Gavelin Rydman.