”Saknas kunskap om utnyttjandet av funktionsnedsatta elever”

LÄS ÄVEN: Rektor Nina: Mina elever utnyttjas av kriminella

Rektor Nina berättar att hennes elever på den anpassade grundskolan utnyttjas av kriminella att begå brott. Så här säger Maria Melin på Myndigheten för delaktighet och Monika Sellgren Karlsson, utredare på Brå, om hennes situation.

Maria Melin konstaterar att eleverna på de anpassade skolorna inte har uppmärksammats tillräckligt när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten har blivit kontaktad om liknande historier som rektor Ninas, där elever med funktionsnedsättningar utnyttjas. Maria Melin är ändå överraskad över omfattningen på Ninas skola. 

– Vi är mitt uppe i arbetet med vår undersökning. Vi har sett att kunskapen om den här målgruppen verkar saknas, säger hon.

Myndighetens kunskapsrapport ska vara klar i början av 2025. I den intervjuas föräldrar och man gör djupintervjuer med unga. En konsult intervjuar även personal i förskola och skola.

– Många blir förvånade när jag berättar hur allvarligt det ser ut. Den allmänna uppfattningen kan vara att dessa elevgrupper värnas extra och har allt skydd de behöver men så är det tyvärr inte, säger Maria Melin.

”Rektorn bör vända sig till kommunen”

Hon konstaterar att rektor Ninas situation är komplex och att det behövs både kortsiktiga och långsiktiga lösningar.

– En enskild rektor har ingen möjlighet att stå emot den här typen av kraftig påverkan. De här gängen vet ju precis vad de gör, säger hon.

Maria Melin hoppas att kommunen har byggt upp någon form av samverkansstruktur.

– Rektorn bör vända sig till kommunen och se om det finns sociala insatsgrupper, SIG, eller SSPF som är samverkansgrupper mellan socialtjänst, skola, polis och fritid, säger hon.

SSPF är mer inriktat på förebyggande arbete medan SIG riktar in sig på elever i högrisk, vilket det här kan handla om.

– Problemet med båda de här strukturerna är att de huvudsakligen är tänkta för individuella fall, att man jobbar med enskilda ungdomar som har en förhöjd risk, medan jag tänker att det här egentligen handlar om hela skolans högrisk, säger hon.

Det finns även statsbidrag att söka för att bilda skolsociala team.

– Detta är mer långsiktiga lösningar vilket inte hjälper i det akuta skedet. Jag tror också att vi myndigheter behöver utveckla ytterligare stödinsatser för de här eleverna, säger hon.

Kräver stora resurser

Att hitta kortsiktiga lösningar på problemen är svårare, anser hon. Det krävs ofta stora resurser på de skolor som agerat i ett tidigt skede. Det kan handla om dubbel- och trippel­bemanning vid öppning och stängning. Det finns skolor där personal har följt elever hem för att skydda dem.

– Det löser man inte som rektor inom en skolbudget. Problematiken på skolan måste därför upp i kommunledningen och mötas upp med kommunala insatser och resurser, säger Maria Melin.

”Bilda samverkansformer”

Monika Sellgren Karlsson, utredare på Brå, säger att kommunerna sedan den 1 juli 2023 har ett brottsförebyggande ansvar i kommunen. Hon håller med om att rektorn bör lyfta ansvaret så att kommunledningen sätter in stöd. Brå har tagit fram olika typer av stöd.

– Vi rekommenderar att kommunerna börjar med att göra en lägesbild över brottsligheten för att se vilka problem som finns för att sedan sätta in insatser. Och att de bildar olika samverkansformer mellan exempelvis socialen, skolan, polisen och fritidsverksamheterna, säger Monika Sellgren Karlsson.

Hon arbetar med ett regeringsuppdrag där hon undersöker situationen för barn under 15 år som begår allvarliga brott. De finns inte med i den vanliga brottsstatistiken eftersom de inte är straffmyndiga. Hon undersöker i vilken utsträckning de är rekryterade eller påverkade att begå brott, och tittar på livsomständigheter och risk- och skyddsfaktorer i deras liv.

– Det skulle vara viktigt att titta på utsattheten för att rekryteras även bland elever i den anpassade skolan, säger Monika Sellgren Karlsson.