Krönika: Vi bygger framtidens skola – eller?

LÄS ÄVEN: Krönika: ”Vi behöver tro, hopp och en massa vilja”

LÄS ÄVEN: Efter protesterna – Karlstad lägger miljoner på skolan

Henrik Fröling, strateg vid Tingvallagymnasiet i Karlstad och lokalordförande för Sveriges Skolledare 

Skolsverige var särskilt expansivt under 50-60-talet och många skulle nog säga att starten till detta initierades 1947 i och med etableringen av de första enhetsskolorna. Mängder av nya skolor byggdes för att möta den stora befolkningstillväxten liksom för att erbjuda ändamålsenliga lokaler för en enhetlig utbildning för alla Sveriges barn och unga. Skolor som i dag på grund av ålder och bristande underhåll är i behov av omfattande renovering eller ersättning.

Vi är med andra ord i början eller kanske mitt i en omfattande byggboom av skolor i nästan alla Sveriges hörn. Delegationer av huvudmän åker land och rike runt för att hämta inspiration från tidigare skolbyggen där modeorden är tillgänglighet, hållbarhet, flexibilitet och trygghet. Det satsas på skolan och därmed också på våra barn och unga.

”Kan göra ett pedagogiskt omtag”

Gott så tänker väl de flesta och inte minst de politiker som tagit stora risker när de beslutat om att bygga nytt. Men de flesta verkar glömma bort att en skola är långt mycket mer än bara väggar och tak.

När vi bygger skolor är det självklart viktigt med tillgängliga lärmiljöer, ändamålsenliga lokaler som inbjuder till inspiration och lärande. Men vi tycks sätta alldeles för stor tilltro till yta i förhållande till innehåll. Att bygga en ny skola utan att också anställa ny personal är lite som att lansera en ny bilmodell där vi fyllt den med begagnade delar från en äldre modell. Även om karossen och interiören är skinande blank så är jag säker på att de flesta skulle ha svårt att acceptera att köpa en sprillans ny bil som redan har 100 000 mil på mätaren.

Möjligheterna när man satsar på ny personal är att man kan göra ett pedagogiskt omtag och ta nya didaktiska vägar som inte är möjliga om befintlig personal redan är beslutad. För att inte tala om att man undviker att den kultur som sägs ”sitta i väggarna” oreflekterat tapetseras upp på den nybyggda skolans väggar.

”Avgörande att söka om sina tjänster”

Att bygga en ny skola utan att också de som är själva motorn på skolan, dvs. personalen, är ny är när man tänker efter tämligen ogenomtänkt. Och enda anledningen jag kan se är att nästan varenda huvudman i Sverige redan har den bästa tänkbara laguppställningen oavsett om det gäller en gammal eller ny skola. För inte låter man den arbetsrättsliga processen det innebär att låta alla söka om sina tjänster diktera villkoren för hur vi bygger en av samhällets viktigaste institutioner?

Om man menar allvar och verkligen vill bygga en skola för framtiden, vilket jag är övertygad om att de flesta huvudmän faktiskt har som ambition, så behöver alltså mer än väggar och tak ses över. Det är därför avgörande att alla, oavsett roll, söker om sina tjänster på den nya skolan. Service och administration, stöd och elevhälsa, pedagogisk personal och naturligtvis också skolledning. Vilket också ger huvudmännen ett möjlighetsfönster att se över så man inte sitter med otidsenliga tjänster som inte passar in eller att man saknar roller på den nya skolan. Då och endast då kan vi prata om att vi bygger en skola för framtiden.