Krönika: Det här krävs för ett hållbart pedagogiskt ledarskap

LÄS ÄVEN: Därför måste skolan få ett stabilt ledarskap

LÄS ÄVEN: Skolresultaten sjunker: Rektorer måste få mer tid till pedagogiskt ledarskap

Att vara rektor är ett av skolans mest avgörande uppdrag. Ett fungerande ledarskap skapar riktning, kultur och förutsättningar för lärande. Men i Sverige stannar en genomsnittlig rektor bara i tre år på sin skola. Bakom varje rektorsbyte försvinner erfarenhet, stabilitet och riktning. Något som borde oroa Sverige mer än det verkar göra.

Debatten om skolan handlar sällan om ledarskapets faktiska förutsättningar. Det talas om vinster, mobilförbud och resurser, men sällan om de strukturer som gör ett hållbart rektorskap möjligt. Problemet är inte att rektorerna behöver bli bättre utan att systemet runt dem måste bli starkare.

Rektors uppdrag är att leda och fördela arbetet och att vara nära lärare och elever. En rektor som sitter på kontoret, avskild från verksamheten kommer inte att lyckas. För att kunna leda skolan krävs tre bärande ben. När dessa fungerar bär ledarskapet. När ett vacklar, vacklar hela skolan.

Ben 1: Lärarlaget

Lärarlaget är skolans hjärta. Ett fungerande team delar värderingar, rutiner och ansvar för både undervisning och trygghet. Rektors roll är att leda rätt och ibland leda bort. Det kräver mod och stöd från huvudman. När lärarlaget fungerar frigörs energi till utveckling, istället för klagomålshantering.

Ben 2: Elevhälsoteamet

EHT måste vara en tydlig arbetsorganisation, inte ett forum för konstateranden. Professionerna behöver ta ansvar för helheten och arbeta tvärvetenskapligt med klara processer för stöd och uppföljning. Ett välorganiserat EHT blir ett konkret stöd för elever och lärare, inte en isolerad mötesgrupp.

Ben 3: Administrationen

En självgående administration är en grundförutsättning. Vikariehantering, fastighetsfrågor och elevinskrivningar etc. måste skötas per automatik så att rektor kan vara där ledarskapet behövs, i klassrummen och korridorerna. När administrationen haltar tvingas rektor bort från kärnuppdraget.

Huvudmannens roll

En rektor kan inte bära detta ensam. Forskning visar att rektorer som får tydligt mandat, coachande stöd och avlastning från huvudman har större möjlighet att stanna och utveckla sin skola. Skolinspektionen har påpekat att få huvudmän ger strukturerat ledningsstöd. Något som direkt påverkar hållbarheten i rektorsuppdraget.

Samtidigt saknas krav på kompetens hos kommunala huvudmän. För fristående skolor finns faktiska krav på “insikt, erfarenhet och lämplighet”. 

Nästan 80 procent av Sveriges skolor har en huvudman som saknar sådana krav. Politiker kan vara ansvariga för skola utan att ha någon utbildningsbakgrund alls. Det är anmärkningsvärt. Skolinspektionens ägar- och ledningsprövning borde självklart gälla samtliga huvudmän.

För elevernas skull behöver vi ett system som håller. Sverige behöver inte fler ensamma rektorer utan strukturer som bär, rektorer som får stöd och huvudmän som har tillräcklig kompetens för att kunna ta ansvar.

Peter Heddelin, skolchef/CEO, Amerikanska gymnasiet