Medieombudsmannen: Fler rektorer anmäler publiceringar

LÄS ÄVEN: Malmös skolledare riktar medieljuset mot skolan

LÄS ÄVEN: Opinionsverkstan ska stötta skolledare i mediefrågor

Han har de senaste åren märkt en ökning av anmälningar från skolledare till medie­ombudsmannen, dit den som känner sig kränkt av det som publicerats i press, radio och tv kan vända sig. Om man exempelvis blivit utpekad med bild eller namn.

– Det har kommit väldigt många anmälningar. Problemet är att man sällan eller aldrig når framgång i det medieetiska systemet. Rektorer har en viktig offentlig roll och måste tåla granskning och kritik, säger Caspar Opitz.

Han menar att han ibland kan känna att det är synd om rektorer.

– Många är helt förtvivlade, blir sjukskrivna och mår dåligt. Man är dåligt förberedd och inte medietränad alls, säger han.

Att skolledare inte är förberedda märks på en del av motiven till att de anmäler, menar Caspar Opitz.

– Rektorer kan skriva att de bara är privatpersoner som inte ska behöva hängas ut. Men i det medieetiska systemet kan de inte vara privatpersoner. De är offentliga personer.

Rådet: ”Var öppen och ärlig”

Att vara förberedd tror Caspar Opitz är en nyckel till en bättre situation. Huvudmännen och skolföretagen bör se till att skolledarna är beredda om något inträffar. Men han är väl medveten om att förutsättningarna är olika över landet.

– Det finns kommuner som kanske har tio kommunikatörer som kan hjälpa till medan andra har betydligt sämre förutsättningar. Men rektorerna är i stort behov av stöttning, det är uppenbart.

Han tror att konsten att hantera media borde ingå som en del i rektorsutbildningen.

– Rektorers jobb är oerhört komplext. De ska hantera lagstiftning, budget, vårdnadshavare och elever. Jag tror att mediehantering borde ingå, hur journalister fungerar och liknande. Det är något som fattas där.

Han tror att man också kan agera för att förbättra relationen till media. Framför allt ska man inte gömma sig, anser Caspar Opitz.

– Var öppen och ärlig. Kan du inte svara direkt så be att få återkomma. Det kan i alla fall ge en motbild till det som kritiker hävdar i jobbiga sammanhang. Du kan också skriva egna debattartiklar i lokal media, det kan vara ett smart sätt att möta kritik, säger Caspar Opitz.

”Svår uppgift att balansera”

Även Sveriges Skolledare får fler frågor kring just mediehanteringen. En särskild aspekt när man hamnar i strålkastarljuset handlar om den lojalitetsplikt som skolledare har att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och inte skada eller försvåra verksamheten.

– Det en svår uppgift att balansera, bemästra samt navigera kring olika händelser. När statliga direktiv krockar med kommunernas budget och regelverk är ett exempel. Då sätts lojalitetsplikten på prov. Känner man sig pressad och osäker på balansgången, och media trycker på, är det bra om man vänder sig till förbundet för rådgivning, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.

Sveriges Skolledare har också inlett en satsning som man kallar Opinionsverkstan som ska ge konkret stöd till medlemmar och föreningar lokalt i opinionsbildningsfrågor. Man har noterat att antalet medieförfrågningar till skolledare ökat.

– Det finns ett behov av att stötta medlemmarna även i den här typen av frågor, inte bara rådgivning som rör arbetsrättsliga frågor. Så det här är en konsekvens av den utvecklingen, säger Linnéa Plöen Casterud, förbundets press- och opinionschef.

Läs mer om hur Opinonsverkstan fungerar och hur Sveriges Skolledares lokalförening i Malmö jobbar med relationen till media här och här. 

Vill se riktlinjer för sociala medier

Sociala medier har ju på senare också blivit en realitet att räkna med när något inträffar. Rektor och lärare kan kritiseras och hängas ut av vårdnadshavare eller andra som engagerar sig i det som inträffat. Karin Hedström, professor i informatik vid Örebro universitet, har intresserat sig för sociala medier och hur det påverkar gränsdragningen mellan yrkesliv och privatliv i skolan. Tillsammans med ett antal kollegor har hon i rapporten ”Sociala medier i skolan: Styrningslöshet i en värld av styrning” tittat på frågan. Slutrapporten kom 2023.

– Det händer så mycket i sammanhanget. Men vi tror att det är bra med riktlinjer för sociala medier. Inte minst för att ha en strategi för gränserna mellan arbete och fritid, säger hon.