Skolchefer: Så använder vi kunskapsbidraget

LÄS ÄVEN: Miljarder utlovas till skolan: Oklart hur skolledare ska genomföra förslagen

LÄS ÄVEN: Efter S-budgeten: Besviken på Anders Ygeman

Förstärkningen av kunskapsbidraget är en stor del i den skolsatsning på 4,3 miljarder kronor som regeringen presenterade i sin budgetproposition i september. Kunskapsbidraget är det största riktade statsbidraget och ska gå till att öka likvärdigheten i svensk skola. Det fördelas efter resursbehov på huvudmannanivå, de som har många elever med svag socioekonomisk bakgrund får alltså mer. Enligt Skolverket har bidraget blivit en allt viktigare del av skolans finansiering.

Samtidigt visade forskningsinstitutet Institutet för arbetsmarknads– och utbildningspolitiska utvärderingar (IFAU) nyligen på att bidraget lett till fler lärare – men inte förbättrade skolresultat. Men vad betyder det för kommunerna? Skolledaren har frågat fem skolansvariga.

Erik Nilsson, utbildningsdirektör, Jönköping

En stor skolsatsning i regeringens budget är kunskapsbidraget, som tidigare kallades likvärdighetsbidraget. Hur används det och hur ska det användas i din kommun?

”Kunskapsbidraget är det enda statsbidraget av någon större substans för oss och det är betydelsefullt för att kunna göra vissa kompensatoriska insatser som annars skulle varit svår att finansiera.

En del av bidraget, cirka hälften läggs ut generellt till skolorna och rektor får internt bedöma vilka åtgärder som är viktigast för att fler elever ska kunna nå målen. En del av medlen läggs ut riktat till ett fåtal skolor med svårare förutsättningar med avseende på föräldrars utbildningsnivå med. Slutligen används en viss del av medlen till centrala insatser främst utvecklingsinsatser inom tillgänglig lärmiljö, språkutveckling och vissa fortbildningsinsatser för lärare och rektorer.”

Enligt en rapport från IFAU har kunskapsbidraget tidigare ökat lärartätheten men inte förbättrat kunskapsresultaten i någon högre utsträckning. Hur ser du på det och finns det något annat som kan fungera för att öka likvärdigheten?

”Jag bedömer att bidraget ändå är ett viktigt stöd för likvärdigheten, men det är knappast tillräckligt. Vi behöver jobba ännu mer på kompetensfördelningen, alltså att medvetet försöka styra de skickligaste rektorerna och lärarna till de skolor som har störst utmaningar.”

Semira Vikström, skolchef, Huddinge

En stor skolsatsning i regeringens budget är kunskapsbidraget, som tidigare kallades likvärdighetsbidraget. Hur används det och hur ska det användas i din kommun?

”Den stora utmaningen med statsbidrag är bristen på långsiktighet. En framgångsrik skola kräver kontinuitet och stabilitet, men när bidrag fördelas årsvis blir det svårt att planera hållbara insatser. I Huddinge arbetar vi aktivt för att skapa stabilitet i våra verksamheter, även när förutsättningarna förändras. Vi försöker fördela resurser på ett sätt som möjliggör fleråriga satsningar, så att skolorna kan arbeta strategiskt över tid.

Enligt IFAU har kunskapsbidraget tidigare ökat lärartätheten men inte förbättrat kunskapsresultaten i någon högre utsträckning. Hur ser du på det och finns det något annat som kan fungera för att öka likvärdigheten?

”För att öka likvärdigheten och förbättra kunskapsresultaten behöver vi bygga från grunden. Det innebär att satsa på de lägre årskurserna och säkerställa att eleverna får med sig de grundläggande kunskaper som krävs för att lyckas längre fram i sin skolgång. Det är ett arbete som tar tid, vilket kräver lite mod. I Huddinge har vi kommit långt i att fördela resurser utifrån skolornas faktiska behov. Vi använder samma socioekonomiska index som Skolverket tillämpar för kunskapsbidraget, vilket gör att vi kan rikta stöd till de skolor som har störst utmaningar. Det är ett sätt att arbeta systematiskt och långsiktigt med likvärdighet. Vi ser att lärarnas arbetsbelastning har ökat, vilket påverkar deras möjlighet att bygga de viktiga – och i många fall avgörande – relationerna med eleverna. Därför ser jag ett stort behov av fler trygghetsskapande vuxna i skolor med särskilda behov. Genom att komplettera lärarens uppdrag med andra yrkesroller, som socialpedagoger eller elevcoacher, kan vi skapa en fungerande skolsituation för alla elever och samtidigt bidra till en hållbar arbetsmiljö för personalen. Det räcker inte med nya regler och ramar – vi behöver också ge skolorna konkret stöd i det dagliga arbetet med eleverna. Det är där likvärdigheten byggs, varje dag, i varje möte.”

Maarit Enbuske, arbetsmarknads- och utbildningsdirektör, Luleå 

En stor skolsatsning i regeringens budget är kunskapsbidraget, som tidigare kallades likvärdighetsbidraget. Hur används det och hur ska det användas i din kommun?

”Vi ser mycket positivt på det statsbidraget. Det är ett statsbidrag som i sin karaktär har en tydlig ram samtidigt som det finns ett friutrymme utifrån lokala behov. Merparten av statsbidraget används till personalförstärkning med en särskild prioritering till skolor som har behov som utmanar utifrån till exempel socioekonomiska aspekter.”

Enligt IFAU har kunskapsbidraget tidigare ökat lärartätheten men inte förbättrat kunskapsresultaten i någon högre utsträckning. Hur ser du på det och finns det något annat som kan fungera för att öka likvärdigheten?

”Förutom att öka lärartätheten kan vi se att statsbidraget bidrar till att öka kunskapsresultaten. Både som en generell höjning men även tydligt i skolor som har haft mer omfattande stöd av statsbidraget. Just vid dessa skolor kan det ses en koppling till ökade kunskapsresultat och statsbidragets betydelse.”

Christopher Granberg, biträdande utbildningsdirektör grundskola, Umeå

En stor skolsatsning i regeringens budget är kunskapsbidraget, som tidigare kallades likvärdighetsbidraget. Hur används och hur ska det användas i er kommun?

”Vi ser positivt på möjligheten att använda statsbidraget för stärkt kunskapsutveckling och för att möjliggöra riktade satsningar inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Huvudmannen har bland annat gjort bedömningen att tidiga insatser har stor betydelse för elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Med ökad lärartäthet ges möjligheter att anpassa stödet efter varje elevs behov vilket är centralt för att säkerställa att alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära, oavsett deras individuella förutsättningar. Dessutom stärker det elevernas grundläggande färdigheter inför mellanstadiet och fortsatta skolgång.”

Enligt IFAU har kunskapsbidraget tidigare ökat lärartätheten men inte förbättrat kunskapsresultaten i någon högre utsträckning. Hur ser du på det och finns det något annat som kan fungera för att öka likvärdigheten?

”Vi gör också riktade satsningar mot högstadiet där en del av bidraget används till ökad lärartäthet och ökad tillgång till specialpedagogisk kompetens (speciallärare/specialpedagoger) i syfte att förstärka specialpedagogiska insatser till elever i behov av särskilt stöd.

Vi gör även riktade satsningar mot skolledare i syfte att öka tätheten av rektorer för att skapa bättre förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet, att utveckla undervisningens kvalitet, som också leder till en ökad stabilitet och bättre långsiktig planering för skolan. Dessa är några axplock av de riktade satsningar som vi gör med stöd av statsbidraget för stärkt kunskapsutveckling.

Vi ser sammantaget i våra analyser och uppföljningar att riktade satsningar med stöd av statsbidraget för stärkt kunskapsutveckling genererar goda resultat och bidrar till en ökad likvärdighet.”

Birgitta Zelezny Ulvered, grundskolechef, Botkyrka

En stor skolsatsning i regeringens budget är kunskapsbidraget, som tidigare kallades likvärdighetsbidraget. Hur används det och hur ska det användas i er kommun?

”Kunskapsbidraget används i Botkyrka kommun för att stödja elevernas lärande och för att bidra till likvärdig skolgång för alla elever, oavsett skola. Det går i huvudsak till lärarlöner och personallöner i skola, förskola och fritids och elevhälsa bland annat. Den största delen av kunskapsbidraget fördelar vi efter socioekonomiska principer, de skolor som har störst utmaningar får mer pengar från bidraget. En del av bidraget går till förebyggande och hälsofrämjande insatser då vi menar att trygghet och hälsa främjar lärandet. Våra elever når bra skolresultat sett till modellberäknade värden.”

Enligt en rapport från IFAU har kunskapsbidraget tidigare ökat lärartätheten men inte förbättrat kunskapsresultaten i någon högre utsträckning. Hur ser du på det och finns det något annat som kan fungera för att öka likvärdigheten?

”Vi ökar våra resultat både gällande gymnasiebehörighet och meritvärde för åk 9 över tid. Det är svårt att särskilja effekterna av kunskapsbidraget från andra satsningar som politik, förvaltning och skola gjort under åren. Att kunskapsbidraget underlättat ekonomiskt har varit en bra förutsättning för att vi i kommunen ska kunna arbeta med våra satsningar och prioriteringar.

Vad som har haft vilken effekt på kunskapsresultaten är svårt att säga. Och i Skolverkets senaste nationella sammanställning av skolresultat för läsåret 2024/2025 framgår det att andelen elever från Botkyrkas grundskolor som blev behöriga till gymnasiet ökade kraftigt 2025. 85,6 procent av eleverna blev behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, vilket är högre än rikssnittet på 84,1 procent. Även meritvärdet ökade till 229 poäng och hamnade även det över rikssnittet. Dessutom har vi det högsta antalet elever på åtta år som fått betyg i samtliga ämnen.

Viktigast för att öka likvärdigheten är att vi ges långsiktiga förutsättningar. Kompetens och organisation tar tid att bygga, stabilitet och långsiktighet behövs. För att underlätta och skapa mindre administration vore det önskvärt att fler statsbidrag blev inkluderade i kunskapsbidraget (utan effektiviseringar). Pengarna ska ut och arbeta så nära eleverna som möjligt och när ett statsbidrag sänks blir det direkt konsekvenser i den elevnära verksamheten. Jag tror alla kommuner vill få till likvärdig skolgång för kommunens elever, ge oss långsiktiga planeringsförutsättningar så jobbar vi på.”