Amerikanska rektorn satsar på emotionell utveckling

LÄS ÄVEN: Så hjälper USA elever i riskzonen

LÄS ÄVEN: Så stärker rektor Kennet elevernas känslomässiga förmågor

Hans Little Tor Elementary School ligger en timme norr om New York City, i den relativt välmående staden Clarkstown med närmare 100 000 invånare. Vid ingången blir jag mottagen av en vakt och före detta polis vars närvaro känns smärtsamt självklar i en skolvärld som upplevt ett växande antal skjutningar och andra attacker på senare år.

Men där sitter ytterligare en person, med en lite annorlunda uppgift: en ”greeter” eller ”någon som hälsar välkommen”.

– Jag är skolans ansikte utåt, alla som kommer hit ska känna sig välkomna och hitta till rätt person, säger Gary Brudner och ler stort under det gråa skägget.

Efter några minuter kommer Matt Younghans ut från sitt möte. Någon månad tidigare hade han omedelbart svarat ja på frågan om att ta emot mig när jag berättade att skolledare i Sverige gärna hämtar inspiration från andra länder.

Varje morgon är han själv skolans främsta ”greeter”:

– Jag står där ute och hälsar på alla barn, oavsett väder. Jag har stått där i både i snöstorm och skyfall.

Kan du namnen på alla 300 elever?

– Absolut, vartenda ett. Det tar någon månad på hösten att lära mig namnen på de nya, men sedan sitter det.

Prisades för sitt arbete

När National Association of Elementary School Principals skulle motivera valet av Matt Younghans till årets rektor 2023 lyfte man särskilt hans djupa engagemang i Socialt och emotionellt lärande (SEL).

Han har både arbetat med SEL i en distriktsövergripande forskningskommitté – och lyckats implementera tankegångarna på sin skola, vilket enligt juryn ”har ökat elevernas känslomässiga medvetenhet och personalens förmåga att identifiera nödvändiga insatser” för speciellt utsatta elever.

– Jag är fullkomligt övertygad om att dessa insatser är minst lika viktiga som en välfungerande undervisning.

Jag berättar att elevhälsan har seglat upp som en mer prioriterad fråga också bland hans svenska kollegor till följd av den växande andelen elever som främst av psykosociala orsaker inte klarar skolan. Jag berättar också att ekonomiskt tuffare tider har lett till att vissa skolor skär ner på elevhälsan.

Matt Younghans blir förvånad över uppgiften.

– Här i New York och även andra delar av USA satsar skolor snarare ännu mer på elevhälsan.

Pandemin har fått stora konsekvenser

Ett av hans första beslut som ny rektor på skolan för nio år sedan var att låta skolpsykologen gå upp från deltid till heltid.

– Jag var mån om att eleverna skulle veta att de kunde få tag i henne vilken dag som helst i veckan.

Det är två globala händelser på senare år som fått honom att än mer prioritera elevhälsan. Den ena är pandemin, som drabbade USA:s elever något hårdare än eleverna i Sverige med tanke på de mer omfattande skolstängningarna. Ett stort antal barn har hälsoutmaningar direkt kopplade till Covid.

Den andra händelsen, eller snarare trenden, är skärmarna.

– Dagens föräldrar beter sig märkligt. De överbeskyddar barnen i den verkliga världen, låter dem knappt gå ut på gården. Men samtidigt underbeskyddar de dem i internetvärlden, de har absolut inte koll på vad de möter där. Och alla timmar framför skärmen försvagar barnens sociala förmågor.

Positivt bemötande

När vi inlett en rundtur i skolan kommer en kille springande emot oss i korridoren.

– Nick, thanks for walking, säger han med ett brett leende och Nick bromsar in.

Ett positivt bemötande. Det är en helt avgörande detalj för att få fler att lyckas i skolan, menar han. Bemötandet gäller också föräldrarna. Under mina timmar på skolan svarar han flera gånger på mejl från föräldrar.

– Att bygga och fördjupa relationer i skolan handlar inte bara om min och lärarnas relation med eleverna, det handlar också i hög grad om relationen till föräldrarna. Vi har en stark PTA (Parent Teacher Association), men det krävs också en löpande kontakt med föräldrar i smått och stort.

I amerikansk skoldebatt nämns ofta ”bad parenting”. Är barnuppfostran något som skolan ska engagera sig i?

– Vi kan inte förbli passiva, vad som händer där hemma är avgörande för elevernas utveckling. Vi söker upp föräldrarna så fort det är något som oroar oss, med en positiv ansats: ”Vi bryr oss om ert barn, vi vill att hon ska lyckas, tillsammans kan vi skapa förutsättningar för det”.

Sammanfattar värdeord från eleverna

Skolan har ett 20-tal elever med annat modersmål än engelska, de flesta från Latinamerika. De läser engelska som andraspråk och i kontakterna med deras föräldrar använder han Google Translate och tolk.

– Vi vill lära känna alla, oavsett språk eller kulturell bakgrund.

Vi blir avbrutna av ett akut elevärende som Matt Younghans måste hantera. Efter en kvart är han tillbaka och berättar vad det handlade om:

– Det är en kille som haft en jobbig vecka, han lyssnar inte, stör kamraterna, beter sig illa. Efter ett par varningar kopplas jag in.

Och sedan kommer en förklaring som illustrerar det prisbelönta tänket på hans skola:

– Jag känner honom och hans familj. Hans älskade storasyster har flyttat för att gå på college, han sörjer henne och kämpar med sin ledsnad och sina aggressioner. När vi pratade om bakgrunden till hans beteenden lugnade han sig.

Inne på rektorsexpeditionen berättar han närmare om skolans arbete med socialt och emotionellt lärande. I början av läsåret får alla elever samma fråga: ”Hur vill du känna dig när du är här i klassrummet?” Sedan sammanfattar man de värdeord som kommer fram.

Arbetar med lärarnas mående

Han klickar fram avfotograferade exempel på sin dataskärm. Återkommande ord är trygg, glad, upprymd, älskad och inkluderad. Med jämna mellanrum stämmer man sedan av hur eleverna känner sig. De som på något sätt känner sig illa till mods kan placera foton på sig själva mot en röd bakgrund på klassrummets tavla.

– Här ser du tre flickor som satt sig själva på rött, där var de inte förra veckan. Vid det här laget har läraren redan pratat med dem om saken.

För rektor Matt handlar det inte bara om att uppmärksamma elevernas mående, han är minst lika mån om lärarnas dito. Och så upprepar han en av sina favoritliknelser:

– Jag säger till lärarna att de ska agera som i flygplanet när syrmaskerna dimper ner från taket: Du börjar med dig själv, först därefter hjälper du dina barn. Samma sak i klassrummet: om inte lärare mår bra så kan de inte heller sköta sin undervisning.

Han känner sina lärare väl, merparten av dem har varit längre på skolan än han. Ett ansiktsuttryck på morgonen kan indikera att inte allt står rätt till.

- Då brukar jag dra iväg ett sms och kolla om allt är ok, om läraren vill prata. Ofta är det bara övergående morgonstress, men ibland tar vi ett kort snack och då blir det inte sällan bättre efteråt.

Matt Younghans skola har ett stort elevhälsoteam, där psykologen Kristen Byrne ingår. Hon är på plats varje dag på skolan. Foto: Påhl Ruin

Kräver starkt elevhälsoteam

För att lärarna ska orka, krävs ett starkt elevhälsoteam, något som också beslutats för alla skolor på distriktsnivå. Little Tor Elementary School har både specialpedagoger, kuratorer, skolsköterska och därtill en socialarbetare på deltid.

Och så psykologen Kristen Byrne som precis knackat på hos rektorn. Att hon numera kan vara på skolan varje dag är en enorm fördel, menar hon:

– Förutom att eleverna vet att jag alltid finns här, har jag också större möjlighet att gå på djupet för att förstå varför en elev har det tufft i skolan. Jag sitter med i klassrummet och observerar, jag talar med föräldrarna om allt som kan vara relevant, från graviditeten fram till idag.

Matt nickar i bifall.

– Det är precis så vi måste jobba, om vi inte kommer åt orsakerna till att eleven mår dåligt, kan vi inte heller se till att han eller hon lyckas i skolan.

Socioemotionellt lärande (SEL)

Grunden för SEL lades på 1960-talet vid ”Yale University´s Child Study Center”. Fokus skulle ligga på ”hela barnets utveckling”, inte bara den akademiska progressionen. Alla relationer inom triangeln elev, skola och familj tillskrevs betydelse. När tänket översattes i praktik i skolor i Connecticut på 1980-talet förbättrades elevernas resultat och konflikterna blev färre.

Än idag står fem områden i fokus för barnets utveckling enlig SEL:

* Självkännedom. Förmågan att förstå sina egna känslor, tankar och värderingar och hur de påverkar beteendet i olika sammanhang.

* Självkontroll. Förmågan att hantera sina känslor, tankar och beteenden.

* Social medvetenhet. Förmågan att förstå perspektiv och känna empati med andra, inklusive de från andra kulturer och sammanhang.

* Relationsförmåga. Förmågan att etablera och upprätthålla sunda och stödjande relationer och att effektivt navigera i miljöer med olika individer och grupper.

* Ansvarsfullt beslutsfattande. Förmågan att göra omtänksamma och konstruktiva val, att kunna utvärdera konsekvenserna av ett val ur både ur eget och andras perspektiv.

Källa: Casel.org (sammanslutningen om informerar om SEL)