Borås satsar på en rektor per förskola: ”Tror på nära ledarskap”
Emma Gregorsson, rektor Björnflokans förskola, och Ina Furtenbach, förvaltningschef förskolan Borås kommun. Foto: Mathias Bergeld
Förskola
Borås stad går mot strömmen och satsar på ett nära ledarskap på sina förskolor i stället för ”storrektorer”.
– Jag tror inte på idén att rektorer ska göras om till storrektorer, säger förvaltningschefen Ina Furtenbach.
Lenita Jällhage
lenita.jallhage@skolledaren.se
Publicerad: 2025-11-07 11:40
LÄS ÄVEN: Rektorerna om Borås modell: TIlliten gör oss skickligare
LÄS ÄVEN: Kungsbackas recept: Ingen rektor leder ensam
LÄS ÄVEN: Här delar rektorerna på ledarskapet i alla grundskolor
Trots den tidiga morgontimmen letar sig sensommarens solstrålar ned på de starkt färgade gummiplattorna på innergården till Björnflokans förskola i Borås innerstad. Förskolan ligger sedan januari 2023 i de nedre våningsplanen i ett sjuvåningshus.
Marie Thorén, som är verksamhetschef för förskoleområde 2 i centrala Borås, är redan på plats hos Emma Gregorsson, rektor på Björnflokans förskola, när Skolledaren ansluter med förvaltningschefen Ina Furtenbach.
Möten äger oftast rum på förskolorna i stället för i förskoleförvaltningens lokaler.
– Vi drar inte in våra rektorer till förvaltningen i onödan utan våra stödprocesser sker ute på förskolorna alternativt digitalt, säger Ina Furtenbach.

Emma Gregorsson, Ina Furtenbach och Marie Thorén i samtal på Björnflokans förskola i Borås. Foto: Mathias Bergeld
Motverkar ojämn kvalitet
När Ina Furtenbach rekryterades som förvaltningschef för förskolorna i Borås stad var hennes önskemål att man skulle satsa på ett nära ledarskap på stadens förskolor. Hon kom då från Göteborgs stad där hon hade arbetat som utbildningschef på förskoleförvaltningen. I Göteborg skulle man införa storrektorsområden.
– Det var motsatsen till allt jag trodde på. Jag tror på ett ledarskap där rektorerna är nära sin verksamhet. Förskolor behöver ha en rektor som har mandat att fatta beslut. Att ha för många medarbetare under sig som rektor gör det också svårt att skapa en god arbetsmiljö, säger Ina Furtenbach.
Hon anser att ett nära ledarskap är särskilt viktigt för att motverka den ojämna kvalitet som hon upplever finns på många förskolor i Sverige.
Redan i januari 2020 var omgörningen ett faktum. Förskolorna i Borås gick då från storrektorer med flera enheter och biträdande rektorer till en rektor per förskola. I några fall fick rektorer ett par mindre förskolor. Men riktmärket var att en rektor skulle ha cirka 23 medarbetare på 100-120 barn.
”Rektorerna beställer vad de behöver av oss”
Samtliga 37 biträdande rektorer togs bort från Borås förskolor och antalet rektorer utökades med 13, man införde också tio tjänster som utvecklingspedagoger. De som arbetat som biträdande rektorer hade förtur att söka de nya tjänsterna och övriga återgick till att arbeta som förskollärare.
– Vår förändring skapade viss oro till en början. Rektorerna och de biträdande rektorerna var lite upprörda när det skedde. Förändringen med en rektor ställde till viss del högre krav på rektorns ledarskap och det krävdes att vi från förvaltningen kunde backa upp dem med det stöd som de behövde och efterfrågade, säger Ina Furtenbach.
Verksamhetschefen Marie Thorén säger att de från förvaltningen aktivt plockat bort kringuppgifter för att ge rektorerna utrymme för det pedagogiska ledarskapet.
– Vi ger rektorerna stöd i deras verksamhet, men det är rektorerna som analyserar och beställer vad de behöver av oss, säger hon.
Rektorerna behöver inte hantera barnplaceringar eller sköta bemanning kring vikarier. Rektorerna beställer bara antalet vikarier i ett digitalt system så ordnar den centrala bemanningsenheten vikarierna till förskolorna. De får även stöd kring ekonomin med uppföljning av budget och underlag.
– Det mesta kring budgetunderlagen förbereder ekonomiavdelningen i dialog med rektor och verksamhetschef, säger Marie Thorén.
”Är mer delaktig i verksamheten”
Rektorerna på förskolorna får dessutom stöd med kvalitetsarbete, utveckling och hjälp med de utbildningar man vill ha på just sin förskola. HR hjälper till när det gäller studenter och VFU och i frågor kring LAS och det systematiska arbetsmiljöarbetet. När det gäller barnhälsan får man stöd av specialpedagog och logoped från förskoleförvaltningen.
– Att bara ha rektorer ger en tydligare organisation. Det blir luddigare med mandaten när man har biträdande rektorer. Det blir som om rektorerna ska ha en bästis i gruppen bland anställda, säger Ina Furtenbach.
Emma Gregorsson med Mateo Diaz Nordin. Foto: Mathias Bergeld
Emma Gregorsson blev förskolechef i Borås efter 17 år som förskollärare och har sedan dess varit förskolechef/rektor. Hon har bland annat byggt upp två förskolor från grunden i Borås. Som mest har hon varit rektor för drygt 220 förskolebarn och 46 anställda på elva stora avdelningar på två förskolor. Hon hade då stöd av en biträdande rektor under åren 2017-2019. Hon tyckte att det var bra att dela ledarskapet med en biträdande rektor när hon hade så stora enheter. Samtidigt hade hon ändå ansvar för alla medarbetarsamtal, lönesamtal, pedagogiska samtal och rehabsamtal.
– Om jag jämför i dag med hur det såg ut tidigare, då jag nu har en förskola med 25 anställda och cirka 120 barn på nio små avdelningar, så har jag ett mycket mer nära ledarskap och är mer delaktig i verksamheten, säger hon.
Storarbetslag
De små avdelningarna byggs ihop i par så förskollärarna kan arbeta i storarbetslag med 4-5 anställda som hjälper varandra i vissa frågor och täcker upp för varandra vid raster och reflektionstid. Det gör de enskilda avdelningarna mindre sårbara vid exempelvis sjukdom och har lett till att antalet externa vikarier minskat, vilket är tryggt för barnen.
– Vi minskade vårt behov av timvikarier med 30 procent förra året, säger Ina Furtenbach.
Emma Gregorsson säger att det digitala planeringsverktyget Tempus som staden införde för två år sedan har varit en stor hjälp vid planeringen av bemanningen. Det visar timme för timme hur många barn som finns på plats på förskolan.
– Det gör det lättare att fördela personalen så arbetsbelastningen inte blir för hög på någon avdelning, säger hon.
”Kan fånga upp saker fort”
Även rektorerna arbetar i chefsarbetslag. Emma Gregorsson tillhör ett arbetslag med fem rektorer från andra förskolor i Borås. Det är inget nytt påfund utan har funnits i kommunen sedan 2011.
– Vi har ett nära kollegialt arbetsutbyte. Vi ringer varandra och har inplanerade träffar var tredje vecka och lunchar informellt så jag saknar aldrig rektorskollegor. De är bara ett samtal bort, säger Emma Gregorsson.
Hon tycker om det relationella ledarskapet och säger att hon känner sina medarbetare på ett annat plan nu än tidigare.
– Det gör att jag kan fånga upp saker som uppstår ganska fort. Att arbeta nära får en fin effekt på arbetsmiljön innan problemen växer sig stora, säger hon.
Ulrika Lagernäs. Foto: Mathias Bergeld
”Vi pedagoger vill ha vår rektor på plats”
Vi går upp en våning till avdelningen Utsikten där förskollärarna Ulrika Lagernäs och Marcus Krans arbetar med barn i åldrarna 3–6 år. Lokalerna är ljusa och inbjudande med stora fönster och fyllda med spännande material för lek och lärande.
Ulrika Lagernäs började som förskollärare år 2005. Hon har arbetat för fem olika rektorer. Hon säger att hon haft närvarande rektorer tidigare men det är skillnad nu när hon har en rektor som bara har en förskola. Det upplever hon som både positivt och jätteviktigt.
– Vi som pedagoger vill ha vår rektor på plats. Det uppstår så många saker under dagarna som man inte kunde förutse på morgonen. Det är mycket praktiskt som uppstår, inte bara frågor kring barnen, utan som rör föräldrar eller annat. Då är det värt mycket att kunna bolla med rektorn. Hon är såklart inte alltid på plats men går alltid att nå, säger Ulrika Lagernäs.

Marcus Krans. Foto: Mathias Bergeld
Påverkat sjuktalen
Marcus Krans sitter och tecknar tillsammans med några barn. Han ritar sköldpaddan Skalman, från tidningen Bamse, till en liten flicka.
Han har arbetat som personlig assistent och långtidsvikarie innan han blev förskollärare. Under åren har han hoppat runt en hel del på olika förskolor och haft flera rektorer.
– Jag upplever absolut att det här är bättre än innan. Emma är mycket ute i verksamheten och har en god relation med barnen och oss. Hon finns alltid till hands. Tidigare fick man lösa många problem själv. Och visst kan vi lösa många saker själva men det är skönt att slippa jaga rektorn eller vänta när vi behöver stöd, säger han.
Rektor Emma Gregorsson uppskattar själv de månadsvisa uppföljningarna med sin verksamhetschef Marie Thorén.
– Jag träffar alla rektorer 1 till 1 vid våra månadsuppföljningar. Det skapar trygghet. Våra chefer ger den här organisationen högre betyg än den tidigare och medarbetarna skattar också sina chefer högre, säger Marie Thorén.
Ina Furtenbach säger att man tidigt anade att den nya organisationen påverkat sjuktalen bland medarbetarna positivt men sedan kom pandemin och då gick det inte att utläsa.
– Men i fjol såg vi tydligt att sjuktalen gick ned, säger hon.
Man har också en låg omsättning på rektorer.
– I Sverige är det många rektorer som lämnar yrket men så har vi det inte här. De enda som slutar är de som flyttar eller går i pension. De slutar inte av missnöje, säger Ina Furtenbach.
Arbetar nära politikerna
Hon säger att nyckeln till att man har kunnat förändra så mycket på relativt kort tid inom förskolan i Borås är att förskoleförvaltningen har arbetat nära politikerna i kommunen, och att man har en egen förvaltning med politisk nämnd skild från skolan. Vid varje politiskt beslut som berör förskolan deltar personal och rektorer som berättar för politikerna om sin verklighet. Ina Furtenbach konstaterar att det är viktigt eftersom politikerna sköter sina uppdrag på fritiden.
– Vi har exempelvis redan kunnat lägga ned åtta förskolor som inte behövts på grund av minskat antal barn eftersom politikerna varit med under hela processen i workshops. De har varit tillräckligt insatta för att våga fatta besluten. Vi gjorde en noggrann utredning inför besluten som förbereddes under ett helt år, säger hon.
Hon säger att man tog reda på var föräldrarna bodde. Såväl personal som föräldrar fick önska var de ville arbeta respektive ha sina barn placerade. Och man gjorde sitt yttersta för att tillgodose önskemålen. Man lade inte ned förskolor i ytterområden och det skars inte ned en timme på personalen.
– Ändå har vi kunnat dra ned 50 miljoner kronor på bara lokaler och overheadkostnader. Det som händer om man inte har politikerna med sig är att besluten fastnar och ingen vågar fatta besluten som behövs. I stället tillgodoses vissa viljor och det blir kortsiktiga beslut som oftast innebär att man tvingas dra ned på personalen, vilket drabbar hela verksamheten, säger Ina Furtenbach.
Förskolan i Borås
- I Borås arbetar 53 rektorer och det finns 71 förskolor. De senaste åren har man lagt ned 8 gamla förskolor och öppnat 14 nya.
- Det går i snitt 5,1 barn per anställd på förskolorna.
- Hela förskoleförvaltningen omsätter 970 miljoner.
- Förskolorna får ersättning för de anställdas faktiska löner för att de ska kunna behålla och rekrytera kompetens. Cirka 30 förskolor får del av den socioekonomiska tilldelningen som motsvarar 2,5 procent av den totala budgeten till förskolorna. De fördelas utifrån fem kriterier och varje kriterium ger poäng som räknas samman till ett värde. Högst poäng får mest pengar.
- De administrativa kostnaderna för förskoleförvaltningen är tre procent av den totala förskolebudgeten, man arbetar aktivt för att hålla nere de centrala kostnaderna för att det mesta av pengen per barn ska gå ut direkt till rektorerna.
Ina Furtenbach
Gör: Förvaltningschef för förskolan i Borås.
Bor: Göteborg.
Ålder: 63 år.
Familj: Tre vuxna barn mellan 26 och 33 år. Make.
Intressen: Pedagogiknörd, läser mycket faktaböcker inom förskola och organisation. Är ute i naturen med sin portugisiska vattenhund och umgås gärna med vänner.
Bakgrund: Är i grunden utbildad husdjursagronom. Utbildad matte/NO-lärare för äldre åldrar och blev klar lärare år 2000, blev rektor 2006 i Göteborg först för yngre elever och sedan högstadiet. Utbildade sig till rektor 2008–2010. 2012–2014 var hon verksamhetsutvecklare inom förskolan i Göteborg. 2014 verksamhetschef i västra Göteborg. 2018 blev hon en av fyra utbildningschefer på förskoleförvaltningen i Göteborg. 2019 blev hon förvaltningschef för förskolan i Borås.
Därför ville jag bli rektor: ”Jag ville ha mandat och möjlighet att förändra det jag såg behövde förändras och slippa underkasta mig någon annans beslut.”
Emma Gregorsson
Gör: Rektor på Björnflokans förskola i centrala Borås sedan januari 2023 då den var helt nystartad. Förskolan har nio avdelningar med 120 barn och 25 anställda.
Bor: Fristad i Borås kommun.
Ålder: 51 år.
Familj: Man och två vuxna barn, 23 och 26 år.
Intressen: Träning, amatörkock (Instagram: tastebyemma), trädgård.
Bakgrund: Förskollärare från 1997 fram till 2014 då hon blev förskolechef över flera förskolor. Hon har sedan dess varit förskolechef/rektor och byggt upp två nystartade förskolor från grunden. Gick rektorsprogrammet 2016-2018.
Därför ville jag bli rektor: ”Jag har alltid brunnit för skolutveckling och pedagogiskt ledarskap. Jag vill driva skolutveckling för att ge barnen goda förutsättningar.”
Marie Thorén
Gör: Verksamhetschef förskolan för område 2 i Borås. En av tre verksamhetschefer i Borås.
Bor: Gånghester utanför centrala Borås.
Ålder: 50 år.
Familj: Två barn, 19 år och 21 år, och särbo.
Intressen: Träning, cykling och trädgård. Föder upp raskatter.
Bakgrund: Var lärare i matte–NO för åk 1-7 parallellt med att hon ledde ett treårigt projekt för utbildningsdepartementet. Varit rektor sedan 2007 för förskola, fritids, skola och blev verksamhetschef 2011. Rektorsprogrammet under åren 2012-2015.
Därför ville jag bli rektor: ”Jag ville skapa möjligheter att påverka och skapa god utbildning för alla barn och skapa goda förutsättningar för mina medarbetare. Det gäller fortfarande.”
