Krönika: Bildning är skolans mest moderna idé

LÄS ÄVEN: Krönika: Det här krävs för ett hållbart pedagogiskt ledarskap

Skolans uppdrag är att forma människor som kan förstå världen, sig själva och andra, och därigenom kunna leda sig själva i en global verklighet. I en tid då ledarskap, kreativitet och samarbetsförmåga är hårdvaluta så handlar utbildning om mer än ämneskunskap, det handlar också om att utveckla ett personligt ledarskap och en trygg identitet i en internationell konkurrens där empati och attityd är lika viktigt som effektivitet.

Den fragmenterade kunskapssyn som lärarutbildningen fortsatt tycks vila på, med att under majoriteten av studietiden ge blivande lärare milsvida ämneskunskaper är till viss del viktig. Verkligheten som väntar i klassrummet rymmer dock en djupare dimension. Det är här bildning blir vår mest moderna idé.

”Kunskap fäster först när den brukas”

Bildning har i svensk tradition handlat om självförädling genom kunskap, reflektion och erfarenhet, “inte bara att veta, utan att förstå”. Humboldt talade om människans allsidiga utveckling, Ellen Key om friheten som föds ur kunskap. I vår tid påminner Handelshögskolans rektor Lars Strannegård om att utbildning måste omfatta tanke, kropp och själ. Det kognitiva, estetiska och etiska.

Allt detta låter klassiskt. Ändå är bildning mer samtida än någonsin. I en tid då algoritmer gör fakta billig, så blir förståelse dyr. Det krävs något som överskrider ren informationshantering. Elever behöver träna sin förmåga att värdera, tolka och pröva. I bildningens perspektiv handlar lärande inte om vad vi ska tycka, utan om hur vi kan tänka fritt och utveckla modet att pröva vår kunskap.

I detta är lärarens didaktiska förmåga central. Kunskap fäster först när den brukas och därför behöver elever inte bara läsa, skriva och räkna, utan också tala, debattera, förklara och försvara. När de formulerar argument inför andra, möter motargument och tvingas precisera sker en förskjutning från passiv återgivning till aktivt ägande av kunskapen.

Det elevaktiva klassrummet utvecklar självständiga individer. Genom att använda sin kunskap inför andra fördjupas förståelsen, perspektiven vidgas och den egna tanken prövas. Samtidigt stärks det personliga ledarskapet, förmågan att ta ansvar, stå för sina idéer och att samverka med andra.

”Formar ett intellektuellt självförtroende”

I detta samspel mellan tanke och språk blir undervisningen levande. Språket bär tanken och den muntliga framställningen gör den synlig, kännbar och verklig.

En lärare som vill utveckla det bildande perspektivet låter tal, samtal och saklig debatt löpa som en väv genom undervisningen. Genom att låta elever träna på att tala inför grupp, som metod för lärande, som träning i personligt ledarskap och för att kunna äga sin kunskap: att bli bildade - så skapas ett lärande som blir mer än ett betyg. 

Undervisningen formar på så sätt individer som bär med sig kunskaper som sitter på djupet, det formar också ett intellektuellt självförtroende och utvecklar ett personligt ledarskap hos eleverna som kan bli livsförändrande, både för individen och faktiskt samhällsförändrande över tid.

Bildning svarar också mot skolans existentiella uppdrag. När många unga beskriver stress och syfteslöshet erbjuder bildning mening genom sammanhang. Litteratur och konst öppnar perspektiv, historia ger djup, etik prövar tankar och inte minst det språkutvecklande perspektivet - att lära sig tala, läsa och skriva får en än djupare innebörd.

För att lyckas med en bildande didaktik i klassrummet behövs trygghet, höga förväntningar förenade med vänlighet, tydliga ramar och ett lektionsklimat med verkliga samtal, där det är naturligt att våga, att tänka och att pröva utan att bli dömd.

"Skolan behöver minska det passiva lärandet”

Bildningsperspektivet handlar inte om nostalgi. Det är snarare ett svar på vår tids mest samtida problem: informationsöverflöd, uppmärksamhetsbrist och förlorad mening. Många unga tillbringar mycket av sin tid med att scrolla genom ändlösa flöden. 

Skolan behöver minska det passiva lärandet och låta elever växa i sitt kunskapande genom att tala, pröva, opponera och skapa. Då förvandlas kursinnehåll till omdöme, fakta till förståelse och passivitet till växande. På så sätt möter vi den verklighet eleverna lever i nu och bygger genom dem en starkare framtid. 

En framtid där bildning ger riktning, mening och där varje människa får känna att just hon eller han är viktig.

Peter Heddelin, skolchef/CEO, Amerikanska gymnasiet