Krönika: Ett orwellskt nyspråk har gjort comeback

LÄS ÄVEN: Rektorns kritik mot ministerns utspel om elevinflytande: Komiskt

LÄS ÄVEN: Mohamssons (L) svar på rektorskritiken

Språket är viktigt. Just nu så viktigt att rim, reson och eftertanke får stå tillbaka. Och orwellskt nyspråk har gjort comeback. Några exempel.

Det är viktigare att hitta en klämmig slogan, som från ”skärm till pärm”, än att gå på djupet med vad svensk skola och barn och elever behöver. För att inte tala om vilken IT-kompetens barn, elever och Sverige behöver nu och i framtiden. Förra skolministern använde just ”från skärm till pärm” för att såga OECD:s och Andreas Schleichers PISA-analys kring svensk skola. Hur var det nu med ”vetenskaplig grund ...”

I tidningen Ämnesläraren yttrar en lärare att tonåringar som äter chips till frukost inte kan bestämma vad de ska göra på lektionerna. Det är ju en oneliner som fastnar, men ... varför inte det, undrar jag? Och om det ska vara så, får eleverna som äter gröt till frukost ha en åsikt? Och ska lärare bara få ha en åsikt om de ätit nyttig frukost? Eller gäller kostreglerna kopplat till inflytande bara de-som-inte-ännu-är-riktiga-människor, dvs barn och elever?

”Illa att elever fråntas laglig rätt till inflytande”

Minister Mohamsson använder sig av orwellskt nyspråk när hon kallar bestraffningar av elever för ”disciplinära åtgärder”. Det kan leda till att elever distanserar sig ännu mer från skolan, som bland annat kloka representanter för eleverna påpekat. Men, som alltför många debattörer hävdar i dag utan att ha fog för det, goda relationer är ju inte viktiga längre. Minst lika illa är det att eleverna ska fråntas laglig rätt att ha inflytande på sin arbetsmiljö och delaktighet i sitt lärande. Är det för att fostra lydiga framtida vuxna? Det ska böjas i tid ...

Man verkar inte heller ha lärarkåren bakom sig. Eller jo, långt bakom sig. En enkät i tidningen Vi lärare visar att av 2718 som svarade tyckte 54,7 procent att elevinflytandet är lagom på deras skola, 8,1 procent att det är för litet, och bara 37,2 procent att det är för stort. Nästan två tredjedelar av lärarkåren vill alltså inte minska elevinflytandet.

”Hoppas kåren visar ryggrad”

Många röster höjs nu i protest mot förslaget, som tur är. Jag hoppas också att lärarkåren och skolledare, som så många gånger tidigare, visar ryggrad och faktiskt motarbetar detta politiska hugskott och i stället lutar sig mot FN:s barnkonvention, upphöjd till lag i Sverige 2020, som stipulerar att alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på. Lärarnas och skolledarnas yrkesetiska riktlinjer är tydliga: att stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier (från lärarnas etiska riktlinjer) och att verka för demokrati (skolledarnas etiska riktlinjer).

Vi kan också luta oss mot arbetsmiljölagen som anger att elever ska ha en god arbetsmiljö likvärdig med arbetstagare, vilket betyder att betyder att elever ska kunna delta i, lämna synpunkter på och påverka beslut som rör deras arbetsmiljö. Även om de äter chips till frukost och även om det inte uttrycks explicit.

Jag kan avsluta med att det finns en politisk ideologi som menar att elever ska få vara med och påverka sin egen utbildning, till exempel genom att delta i beslut om arbetsformer, skolmiljö och undervisningsinnehåll.

Den kallas liberalism.

Torbjörn Hanö, författare till boken ”Leda med tillit” och tidigare rektor.