Regeringen tillsätter ny gymnasieutredning: ”Måste stramas upp”

LÄS ÄVEN: Så påverkar Gy25 skolledare

LÄS ÄVEN: Rektorn: Så påverkar nya betygssystemet skolledare

Utredaren Magnus Henrekson, nationalekonom som också ledde utredningen om ett nytt betygssystem, får direktiven att:

• föreslå hur en fullständigt ämnesutformad gymnasieskola respektive anpassad gymnasieskola ska utformas,
• föreslå hur dagens utbud av nationella program kan förändras för att bli relevant i ett fullständigt ämnesutformat system,
• föreslå hur beslutsordningen mellan riksdag, regering och Skolverket ska utformas med utgångspunkt i utredarens förslag,
• föreslå hur motsvarande krav på samverkan kan ställas på enskilda huvudmän som på kommuner när det gäller planering av utbildning i gymnasieskolan.

Lotta Edholm (L) menar att den kursutformade gymnasieskola som finns i dag lett till att dagens gymnasieskola spretar och att de ämnesbetyg som infördes i somras inte gett den effekt som behövs. De nya ämnesbetygen menar hon snarare kom att motsvara de tidigare kurserna, samtidigt som nya ämnen tillkommit.

– Någon sammanhållning av utbildningen har vi inte lyckats uppnå, säger Lotta Edholm.

”Studenter saknar färdigheter”

Hon pekar också på att elever, i det rådande systemet, gör taktikval bland ämnena och väljer ämnen som lättare ger dem högre betyg.

– Det sker på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling och påverkar deras möjligheter att ta sig an en högre utbildning och bli attraktiva på arbetsmarknaden. Universitet och högskolor vittnar också om att studenter saknar färdigheter som skriva, läsa och räkna, torts gymnasieexamen, säger Lotta Edholm.

Regeringen menar att elever i dagens system har svårt att göra välgrundade val, och att det finns för många genvägar som gör att ämnesfördjupning prioriteras bort.

– Sverige ska fortsatt vara en konkurrenskraftig kunskapsnation. För det krävs att dagens gymnasiala utbildningar stramas upp, så elever får med de kunskaper som krävs – dels för att kunna fortsätta högre utbildning och/eller ta sig an ett yrke, säger Lotta Edholm.

Ser över timplan i gymnasieskolan

Utredningen kommer att fokusera på de högskoleförberedande programmen, även om den också omfattar yrkesprogrammen.

En del i utredarens uppdrag är att se över hur timplaner ska återinföras i gymnasieskolan, motsvarande de som finns för grundskolan för att säkerställa att varje elev får de timmar de har rätt till i varje ämne.

– Tanken med en timplan är att den både ska kunna öka rättssäkerheten och likvärdigheten för eleverna, och också underlätta i den mån en elev skulle vilja byta skola. Det ska vara lättare att följa vad eleven gjort sedan tidigare, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M) som deltog under pressträffen.

Ska vara klart om två år

Utredaren får också i uppdrag att titta på hur beslutsordningen kring utformandet av utbildningen ser ut mellan riksdag, regeringen och Skolverket.

– Beslutsordningen måste garantera att utbildningen är likvärdig och hänger samman i hela landet, säger Patrick Reslow, utbildningspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

En sista del är att regeringen vill se förslag på hur gymnasieskolans utbud ska styras av arbetsmarknadens behov, och inte av popularitet hos eleverna.

Därför vill man ge friskolorna samma tvingande ansvar som de kommunala huvudmännen att samarbeta sinsemellan och ta hänsyn till arbetsmarknadens behov i utformningen av utbildningen.

Magnus Henrekson har till 9 december 2027 på sig att presentera förslagen.