Riksrevisionens dom: Så brister skolmyndigheterna

Kunskapsunderlaget riskerar att baseras på ”ofullständiga eller subjektiva forskningssammanställningar”.

Myndigheternas stöd är ”fragmentiserat och svårtillgängligt”. Det saknas samordning myndigheterna emellan och regeringens tidsramar gör att forskare får för snäva tidsramar i samarbetet med Skolverket.

Det är några slutsatser som Riksrevisionen drar efter sin granskning av skolmyndigheterna. Sammantaget leder bristerna till att stödet till skolor inte vilar på vetenskaplig grund.

– Många lärare förlitar sig på skolmyndigheterna. Bristerna i myndigheternas stöd kan i förlängningen påverka undervisningen, och leda till att elevernas kunskapsresultat inte blir så höga som de annars hade kunnat bli, säger Helena Holmlund, projektledare för granskningen, i ett pressmeddelande.

För snäva tidsramar

Det är en kraftig kritik av skolmyndigheternas arbete som Riksrevisionen presenterar på torsdagen. Riksrevisionens arbete har gått ut på att jämföra Skolinspektionens, Skolverkets och SPSM:s sätt att ta fram kunskapsunderlag, med internationell standard.

Både Skolverket och SPSM brister i sina rutiner kring systematik och transparens, menar Riksrevisionen, som också konstaterar att bägge arbetar för att förändra sitt arbetssätt.

Och vad gäller Skolforskningsinstitutet menar Riksrevisionen att deras sammanställningar saknar tydlig forskning som visar hur elevernas resultat kan förbättras.  

Skolverket får också kritik för att inte ställa tillräckliga krav på forskares arbete, och att myndighetens samarbete styrs av snäva tidsramar i regeringsuppdraget. Det gör att de forskare som deltar inte har rätt förutsättningar för sitt arbete. Och många forskare tackar nej till att samarbeta.

”Populärvetenskapliga bearbetningar”

Skolinspektionen kritiseras för att sakna vetenskapligt stöd i sina kvalitetskriterier – Riksrevisionen ser att de i första hand utgår från skolans styrdokument, och inte forskning.

Riksrevisionen pekar också på att det saknas en sammanhållen stödplattform för verksamma i skolan från skolmyndigheterna.

Regeringens styrning av myndigheterna får också hård kritik. Riksrevisionen har gjort en jämförelse med myndigheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Där menar Riksrevisionen att uppdraget möjliggör specialisering och samarbete kring kompetensen som finns på respektive myndighet, till skillnad från på skolområdet.

Att skolmyndigheterna haft ett uttalat uppdrag om ”forskningskommunikation” har lett till att ”Skolverket och SPSM har producerat populärvetenskapliga bearbetningar av publicerad forskning”, skriver Riksrevisionen i sin rapport.

Uppmaningarna till regeringen

Riksrevisionen uppmanar därför regeringen att göra en översyn av skolmyndigheterna, som innebär:

• En myndighetsgemensam stödstruktur.
• En förordningsstyrd kunskapsstyrning.
• Att en myndighet har huvudansvar för forskningssammanställning.
• Att Skolverket och SPSM ska fokusera på kunskapsstöd – inte forskningskommunikation.
• Att metoderna för att dokumentera, värdera och sammanställa beprövad erfarenhet utvecklas.

Slutligen uppmanar Riksrevisionen regeringen att ge bättre tidsmässiga förutsättningar för myndigheternas uppdrag.

I en kommentar säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström att han välkomnar granskningen och att ett utvecklingsarbete pågår på myndigheten:

– Vi kan inte nog understryka hur viktig den här frågan är för oss och att vi ser samma behov som Riksrevisionen. Jag kan med glädje konstatera att Skolverkets vetenskapliga råd nu är på plats och att vi inlett ett arbete med att stärka systematiken.