Så hjälper USA elever i riskzonen

LÄS ÄVEN: Så stärker rektor Kennet elevernas känslomässiga förmågor

LÄS ÄVEN: Amerikanska rektorn satsar på socioemotionellt lärande

I USA har samhället och skolan en lång erfarenhet av den typen av problem som accentuerats i Sverige under 2000-talet: att en relativt stor andel elever inte mäktar med skolan.

I USA har det främst handlat om sämre skolresultat bland minoriteter som svarta och immigranter från Latinamerika, en utmaning som funnits där i decennier.

I februari besökte Skolledaren utbildningsföretaget Accutrains ”At-Risk Students Conference” i New York där ledande skolforskare och praktiker redogjorde för de bästa metoderna för att få fler att lyckas i skolan.

Några av slutsatserna som svenska skolledare kanske kan inspireras av:

* Uppmuntra lärares ”emotionella intelligens”. Rektorn Brian Dinkins, som disputerat i ämnet, växte upp med en ensamstående mamma i ett fattigt svart område i Minneapolis. Brodern hamnade fängelse, men Brian klarade sig till stor del tack vare lärare som ”såg” honom, som inte gav upp efter hans raseriutbrott, som förstod orsakerna bakom hans problem.

* Socialt och emotionellt lärande (SEL) handlar inte bara om att eleverna ska lära sig att hantera känslor och samspela socialt, även lärare och rektorer behöver fortbildning i SEL. Det är inte bara elever som kommer till skolan med ilska hemifrån, samma sak kan gälla personal. ”You can´t stop a negative feeling from coming, but you can stop it from staying” (Dinkins)

* Titta på era lärares kroppsspråk, hur verkar de må idag? Fråga om det är något bekymrar dem. En lärare ur balans är ingen bra lärare. Kanske kan ett kortare samtal hjälpa. Skolor är bra på teambuilding bland personal och elever i början av varje läsår, men borde göra mer för att löpande se till att stötta allas välmående.

* Uppmärksamma elevers positiva utveckling, utse ”månadens elev” ur olika perspektiv. Alla positiva omdömen gör det lättare för eleven att ta den kritik som också kan komma. ”En genomsnittlig elev behöver fem positiva omdömen för varje negativt omdöme, en elev med utmaningar behöver 14 mot ett”. (Mike Paget, författare)

* Lär känna elevens familj så långt det möjligen går, där finns mycket av förklaringen till elevens utmaningar. Det är tidskrävande, men värt mödan.

* Det är svårt att tycka om en elev med aggressivt och utagerande beteende, men ändå nödvändigt. Försök hitta ett gemensamt intresse med eleven, och prata om det, så att inte all kommunikation handlar om det negativa. Och meddela föräldrarna om denna positiva aspekt av relationen.

* Undervisa i godhet och vänlighet. När du ser att någon är vänlig mot dig, blir du vänligare själv, vänlighet smittar. En skola satte upp en gratis biltvätt på gatan, eleverna mådde bättre av all vänlighet de fick tillbaka från tacksamma bilägare.

* Bör negativa beteenden få konsekvenser? Ja, i vissa fall, men det är sällan effektivt i det långa loppet. Viktigare att bygga upp elevens förmåga till självkontroll - och försöka förstå orsakerna bakom upprepandet av negativa beteenden.

* Om en elev ofta sitter ensam i korridoren, be hen om hjälp med något i klassrummet eller i receptionen. Gör så att hen känner sig sedd och behövd.

* Barn kommer inte alltid ihåg vad du lärt dem, men de kommer ihåg hur du behandlade dem, hur du fick dem att känna sig. Varenda elev behöver känna sig betydelsefull.